Samisk historieförfalskning

Under 1600talet började en medveten och tämligen koloniserande expansion av Norrland från konungamakten Sveriges håll. Det handlade inte om att det inte fanns svenskar i Norrland tidigare, men att nu spred sig själva centralmaktens kontroll sig hit med en mer medveten expansion. Redan under medeltiden hade liknande administrativa försök skett, men det är först nu som Sverige verkligen kopplar sitt grepp som nation. Handelsmän och liknande från Sverige fanns dock i Norrland sen medeltiden som sagt. ”Utlänningarna”, dvs svenskar, fanns där alltså sen tidigare.

Resultatet blev att de redan där under 1600talet boende samerna fick hela sin framtid förevigt påverkad. Och mestadels åt det negativa hållet om vi räknar all tid fram tills mitten av 1900talet. Kort och gott, det var en kolonisering, och för ursprungsbefolkningen i sameland en negativ sådan. Inget snack om saken. Vi ville åt skog och mineral och vi klev över lik för det.

Men där tar också den korrekta historieskildringen slut, och en mer ideologisk och faktiskt historierevisionistisk tar vid i nutid när samerna ska försöka skildra sin (och övriga svenskars) historia. För begreppet ”ursprungsbefolkning” har därefter missbrukats något å det grövsta av samer och väldigt få vågar protestera med risk för att det ska låta som man fortsätter att förtrycka folkgruppen.

Samer kallar sig ofta för just ”Sveriges ursprungsbefolkning” eller i lite mer modest form ”Ursprungsbefolkning i Sápmi”. De är så också erkända av FN.

Att de skulle vara ”Sveriges ursprungsbefolkning” är helt enkelt bara fel. För det första är Sverige en ca 1000 år ung konstruktion, som på många sätt egentligen inte alls fanns som ett enhetligt rike förrän på 1900talet rent identitetsmässigt. Rent administrativt över det geografiska området vi har idag sen 1800talet. En del som aldrig riktigt inkorporerats ordentligt är just den svenska delen av Sápmi (Sameland). Den är både historiskt, geografiskt och etniskt en tämligen färsk del av Sverige.

Sverige som land har sin ursprung någonstans i landskapen väster-östergötland. Exakt var är svårt att säga då det som sagt är svårt att bestämma när det öht var en identitet som existerade. Men en sak är säker. Det är inte samer som är ursprungsbefolkning i Sverige. Det är folk boende någonstans i dessa landskap som mycket mer korrekt kan säga detta. Dvs oavsett vem som var först i Sápmi så var de inte först i Sverige. Så att samerna tycker sig vara först i något som de helst inte riktigt med goda belägg anser sig tillhöra, är ju bara en märklig paradox.

Jag ställer mig också frågande om det verkligen är korrekt att säga att samer är ursprungsbefolkning i Sápmi (även om de idag är de som har bott där längst). Av den enkla anledningen att samer och samisk kultur, precis som Sverige och svensk kultur, är en konstruktion som inte alls har funnits i all evighet på platsen. Än mindre var först där.

Faktum är ju att all forskning visar att samer och samisk kultur har sina rötter i sibiriska kulturer och maximalt kan sträcka sin särpräglade identitet ca 2500 år tillbaka i tiden. Men egentligen inte ens det utan kanske mer 1500 år. Vilket givetvis är imponerande. Men det bodde gott om människor i det som idag är Sverige för 2500 år sen. Det har bott människor i det som är dagens Sverige sen åtminstone slutet på senaste istiden. Det kan ha bott neanderthalare och homo erectus dess för innan, men det vet vi inget om då isen har förstört sådana spår isåfall.

De äldsta spåren återfinns i skåne och är ca 15000 år gamla. En populär plats att tillskriva är Finjasjön i skåne och bla den zink (borr) man fann där.

Det här är jakt och fiskekulturer från mellaneuropa som vandrade in i landet söderifrån i takt med att isen smälte undan. I princip var de i kanten på den avsmältande isen, i säsongsjakt på ren och annat villebråd.

Det dröjer till för ca 8-9000 år sen innan det öht blir fysiskt möjligt att bosätta sig i Norrland. Det är nämligen ett landskap täckt av ett tjockt islager innan dess.

Samerna har rätt i att det finns alltså belägg att det 6000 år efter Finjasjön även skedde en invandring österifrån och en från nordväst i dagens norra Sverige från norska kusten sett eftersom norska kusten faktiskt ganska snabbt avisades tack vare golfströmmen. Isen smälte ju undan med Umeåtrakten som epicentrum, vilket gör att Finland och norska kusten blottades fortare än tex mellansveriges inland. Kanske blottades en del öar och vikar i Norge redan för 14000 år sen. Men det är fortfarande så att av strikt klimatmässiga skäl så är de första som bosätter sig efter nedisningen de som sätter sin fot i söder av dagens Sverige. Inte i norr.

Läser man på en stor officiell samisk sida, så antyder man att det istället var från norr, för ca 9000 år sen ”enligt vissa teorier” och utelämnar alltså helt och kanske medvetet att Södra Sverige då hade varit befolkat i många tusen år. Man berättar heller inte att det inte finns någon kulturell eller etnisk koppling till dessa första människor i Norrland.

Förljugen historia alltså. Historierevisionism. Att utelämna jätteviktiga fakta är minst lika lögnaktigt som att direkt ljuga.

Och minst lika viktigt: Inga av dessa i Norrland första kulturer uppvisar något för samerna unika drag. Dvs de är inte frågan om samer eller ens något slags ursamer. Det finns varken genetiska eller kulturella belägg för ett släktskap mellan samer och dessa första norrländska jägarfolk.

Det här är folk som så småningom skulle utvecklas till andra folkslag och kulturer inom Sverige. Så småningom. Efter många förändringar och migrationer så sitter ättlingarna till dessa nu här och läser den här texten. De flesta av oss, ”vanliga” svenskar likväl som samer har gener i sig från dessa folk. Rent genetiskt går det säkert att belägga att vissa områden av dagens Sverige skulle vara mer släkt med dessa första migranter. Om vi hade referensmaterial att titta på dvs. Men nu är den sortens material inte tillgängligt och därmed blir det arkeologiska kulturmaterialet det vi får använda. Skulle vi kunna göra det så tror jag att vi återfinner de som genetiskt är mest släkt med tex Hamburgerkulturen, den första som tassade in här, i äldre mer isolerade kulturlandskap i dagens skåne, götaland eller möjligen svealand. Det är iaf det rimliga att anta. Men troligen är de flesta av oss allt för genetiskt uppblandade med varandra och alla de kulturer som vandrat in och ut här för att något sådant på ett vetenskapligt sätt skulle kunna sägas. De genetiska studier som finns visar dock på att de flesta av oss, till största del, har vårt genetiska arv inte alls i de första bosättarna, utan i mer senkomna bosättningar under mesolitikum och neolitikum.

De första genetiska materialet i det isfria Europa skulle ha sett ut ungefär på det här sättet:

Men det är som sagt inte så relevant, eftersom spåren av dessa haplogrupper idag inte alls är de dominerande dragen. Det här visar isåfall att de som verkligen var Sveriges urbefolkning hade sina rötter i dagens balkan och iberiska halvön. Långt senare så kommer då en inlux även från öster när isen smält av så att det öht blev möjligt.

Vad är då problemet med att samer ibland tenderar att svänga sig lite väl självutnämnande med begrepp som svensk ursprungsbefolkning?

Jo dels antyder det att övriga svenskar som har sina etniska rötter här är lite mindre ursprungliga än samerna. Att man bara öht åberopar att man är ”ur”-någonting har det syftet och den bismaken. Jag kan mycket väl förstå att man vill visa upp sin unika kultur och att man även vill ha ordentliga ursäkter, men det har man ju fått. Det uppväger inte hur överdrivet det tillslut blir när man kallar sig urfolk.

Det gör att vi övriga i Sverige på något sätt skildras som en slags evig kolonisatör, även i de områden där vi faktiskt kommer ifrån. Det finns en absurd omvänd rasism i detta när alla folk, utom just den ”vite västeuropen” kan tillskrivas ett ursprung. Det här med ursäkten för vad ”mina” förfäder gjorde mot indianer, aboriginer och samer går alltså för långt.

Jag tror inte på arvsskuld, detta dekadenta bibliska synsätt, men många av de som kallar sig ursprungsbefolkningar brinner passionerat för detta begrepp uppenbarligen. Nu sker ju än idag en systematiskt förtryck av ursprungsbefolkningar världen över så visst finns mycket kvar att säga om förlåt osv på en del platser. Men det sker inte i Sverige. Vi har därför ingen anledning att fortsätta tassa på tår och behandla samer som mer känsliga än andra. Det dåliga samvetets dagar ska rimligen vara över nu.

Sen är det så att historien visar oss att ingen tjänar på att ha en förljugen historia. I det långa loppet ställer sånt alltid till det. Ideologisk historiebeskrivning är illa. Skitsamma om det sker som en reaktion på 100tals år av förtryck. Det kan bara leda till mer vansinne förr eller senare.

Jag är fullt medveten om att jag upprör känslor med ett sånt här inlägg. Det populära modebegreppet ”kränkt” genomsyrar alltid sinnet på de som får sitt korståg för arvsskuld ifrågasatt.

Det har gått så långt nu att vi i Sverige ser ungefär samma saker man sett i USA de senaste 50 åren. Ägandeskap kring artefakter och skelett dyker allt mer och mer upp. I USA har revanchlustan och det dåliga samvetet på bekostnad av korrekt historiebeskrivning gjort att flertalet arkeologiska upptäckter blivit omstridda kring ägandeskapet på helt ovetenskapliga grunder.

Det mest kända är Kennewickmannen, som kommer från en kultur som på inget sätt alls är släkt med indiankulturerna i modern historia. Trots detta åberopades ett kulturellt släktskap och att ”den vite mannen” kränkte indianerna som var där och rotade i ”deras” gravar. Man kan tycka att det borde bara ha varit för arkeologerna att visa upp arkeologiska fakta, och så var saken ur vägen. Men nej, det dåliga samvetet hos den vite förtryckaren ledde till ett slags status quo i rättegångarna vill jag minnas och Kennewickmannen kan inte visas upp på museum ännu. Det hade ingen betydelse vad fakta sa. Indianerna ville ha skelettet och det var i sig argument nog för att åtminstone sätta käppar i hjulet för arkeologin.

I våra svenska universitet finns en hel del tämligen skamfyllt insamlat osteologiskt material. Skallar som troligen kommer från samer och vars införskaffande knappast gick helt rumsrent tillväga. Men alla gravar från förkolonialtiden är inte samiska i Norrland och de ska heller inte tillskrivas samerna då, mer än de ska tillskrivas gotlänningar eller smålänningar. Det finns så mycket arkeologiskt material från en församiskt norrland som absolut inte borde få bli brickor i ett försök att skriva om historien. Det är precis lika mycket stöld att ge ickesamiska artefakter till samer som det är att vi stal samiska artefakter från samerna. Faktiskt. Otroligt att jag ska behöva säga det ens.

Jag blir faktiskt heligt förbannad över att så få samer (om ens någon alls?) idag tar strid för en korrekt historia kring de folk och kulturer som bosatt sig inom det som idag är landet Sverige. Ja mina förfäder förtryckte er, men det ger er inte rätten att hitta på en massa om historien eller fortfarande åberopa arvsskuld till mig.

Uppdateringar. Dick H skriver om ett liknande ämne i sin blogg. Och jag blev uppmärksammad om folket kväner.