Asebeia?

Namnet på den här bloggen är inte taget ur luften. Asebeia är grekiska för ogudligt beteende (engelskans impiety). Dvs en religionsjuridisk term att man sagt eller gjort något som skändat de officiella gudarna som en stat hade – ett mycket allvarligt brott för 2500 år sen.

Filosofen Anaxagoras dömdes till döden baserat på att han skulle ha sagt och skändat gudarna. Aristoteles anklagades och dömdes efter sin död av Alexander den store. Men ingen har nog gjort det mer berömt som begrepp än Sokrates.

Sokrates död, av Jacques-Louis David (1787).

Det är ett intressant begrepp anser jag, eftersom det punkterar myten om den religionstoleranta grekiska antiken fullständigt. Ibland kan vi ateister har en lite väl förenklad bild av historien där antiken ses som en mycket upplyst tid jämfört med den efterföljande medeltiden. Något som inte alls var så enkelt.

Att det fanns grekiska filosofer som uttalade sig i ateistisk riktning är givetvis sant, men lika sant är att de också förföljdes av sitt samhälle för det – och ofta med döden som resultat. Jag tycker det är viktigt att komma ihåg när man diskuterar historiens utveckling och tror att med medeltidens inträde så blev det genast mycket mer intolerant mot fritänkande och ateistiska tankegångar än under antiken – det är inte speciellt sant. Det är hur samhället är som är det relevanta för att bedömma ”hur det var” i en miljö, inte vad enskilda individer från den miljön sagt.

Det var ganska precis lika svårt/lätt att vara ateistisk filosof i det polyteistiska Grekland som att vara ateistisk tänkare i ett medeltida munkkloster. Jag skulle nog påstå att bakom klostrets murar var det det ännu enklare för där var man i fred bland personer som ofta var bildade nog att vara toleranta kring skepticism. Det är inte förrän i slutet av medeltiden och i övergången mot det som man kallade renässans tidigare som den verkliga jakten på oliktänkare sätter fart med inkvisitionen. Fram tills dess jagar inte den kristna kyrkan ateister mer än någon statlig kyrka gjort tidigare.

Tvärtom är medeltidens intellektualiserande av religion (Anselm, Aquina) väldigt viktiga för den moderna ateismens födelse eftersom det just är pga ett samhälle som blir mer intellektuellt i frågan som ”bevis” för guds existens börjar dyka upp. Och utan medeltidens universitet hade modern vetenskap och kärnan för det sekulära naturalistiska tänkandet aldrig öht kunnat existera.

Det är där det föds i medeltidens universitet och pragmatiska miljö – det moderna fritänkande samhället. Inte i antiken. Den hedniska senromerska antiken är istället – om något verkligen kan anklagas för det – lite av ett intellektuellt mörker då i princip ingen metafysisk filosofi alls produceras.

Men det viktiga i kråksången – och det som begreppet Asebeia visar – är att religionsbaserad intolerans var normen i antikens Grekland. Något som de flesta som nu läser det för första gången rent intuitivt inte riktigt kommer kunna ta till sig då det strider mot de förenklade klichéer som genomsyrar vår vardagliga historiesyn till mans. Den historiesyn som många har idag där grekerna lyfts fram och medeltiden ses som en tid av eländigt intellektuellt förfall härstammar från hyllmetrar med idag övergiven historiepropaganda från 1700talet och fram tills marxismens tid på våra universitet. Idag vet forskningen mycket mer, men dess kunskaper har långt ifrån nått ut till allmänheten i sådana här frågor.

3 thoughts on “Asebeia?

  1. Ping: Var Newton skapelsetroende bara för att han var tvungen? « newtonbloggen

  2. Ping: Newtonargumentet del 2 | Asebeia

  3. ”En professor med elallergi – Postat november 28, 2011

    Man vill gärna tro att folk som säger att de har elallergi eller är elöverkänsliga överlag heter Älva och bor ute i skogen med sina katter, tarotkort och talar med andar hela dagen.. men tyvärr inte.”

    Det gick ej att kommentera den saken där – så jag gör det här istället.

    IT-myntet har en förskräckande baksida – och då särskilt för barn och tonåringar – som jag ser det.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s