Stavros Louca har kunskapsluckor i både matematik och historia

Den av media så hajpade superläraren i naturkunskap, Stavros Louca, känd från TVprogrammet ”klass 9a” (och som konsult i lärarfrågor därefter) visar sig efter en intervju med Sydsvenskan har många grundläggande luckor i sin kompetens vilket ju gör att man med god rätt kan börja undra om hans pedagogiska förmågor (som tydligen inte är så fantastiska när man kollar resultateten för eleverna) snarare mer beror på den predikande demagogens retoriska briljans än verklig naturvetenskaplig skicklighet.

Jag tänkte inte kommentera att han påstår att evolutionsteorin är en lögn eftersom det är ett öppet mål att skjuta i, däremot tänkte jag klanka ner på två andra påståenden som han fäller. Dels att han säger att han inte är kreationist, dels vad han påstår om innehållet i bibeln angående geometri.

Vilken bok eller film återkommer du alltid till?
– Det är matte- och NO-böcker. Och Bibeln. Jag har läst om Bibeln många gånger. Kan du tänka dig att i Tredje Mosebok, som skrevs 1500 före Kristus och långt före de grekiska matematikerna, kan man till och med läsa om hur man räknar ut en cirkels omkrets!

Som redan påpekat av andra finns det faktiskt inga passager som korrekt återger matematik i bibeln i relation till cirklar. Faktum är att matematiken är väldigt dålig i bibeln. Det är verkligen häpnadsveckande att Stavros inte kan matte bättre än så här.

Han gjorde vidare Havet i gjutgods. Det var cirkelrunt och mätte tio alnar från kant till kant; det var fem alnar högt och 30 alnar i omkrets. Första Konungaboken 7:23.
Kommentar från Lindenfors: Där har ni det. Med en diameter på 10 alnar och en omkrets på 30 alnar kan man räkna att π är exakt 3. Enligt bibeln alltså. Man får hoppas att Louca använder bättre läroböcker.

Men något minst lika intressant i kråksången för mig som älskar historierevisionism är att Stavros påstår att bibeln var först med något i frågan – före grekerna, vilket faktiskt inte stämmer.

För det första vet vi inte med säkerhet när människan började begripa Pi eller ens mer avancerad geometri. Aktuell forskning placerar komplicerad matematisk förmåga långt innan grekerna och i Persien, Mesopotamien, Egypten och Induscivilisationerna eftersom exaktheten i många arkitektoniska konstruktioner kräver antingen en jävla massa tur – eller då mer troligt – förståelse för matematik.

Man får ju komma ihåg att innan grekerna är mänsklig dokumentation något väldigt sällsynt, vilket ger oss ett källkritiskt problem på en verklig startpunkt för vissa kunskaper. Det finns gott om akademisk oenighet kring när en tanke eller idé var först helt enkelt.

Vad de flesta antikexperter däremot är totalt ense om är att greker troligen tog åt sig äran väldigt ofta. Dels för vad andra greker tänkt ut, dels för vad andra tidigare folk tänkt. De var nog rätt så medvetna om att det faktum att vissa allmänt kända faktum trots allt saknade upphovsmän. Vem kan klandra dem. I ett samhälle där filosof var en hög positition är filosofiska upptäckter värdefulla.

Vad gäller jordens form och storlek så teoretiseras iaf den i källmaterial på 600talet fKr – och för att öht fundera på den så måste man känna till Pi vilket vi vet att man gjorde redan 2600 fKr.

Troligen har tankar om det existerat länge innan dess eftersom tex navigation och sjöfart tenderar att leda till denna upptäckt om jordens form. Du behöver inte cirkulera jorden för att upptäcka att den är sfärisk. Det räcker med att fundera på hur horisonten böjer sig, hur saker försvinner bakom den, hur stjärnor och solen och månen ser ut och rör sig så kommer tanken att uppstå. Kort och gott: Kunskap om sfärer, cirklar och matematiken bakom dessa har funnits i antikens vardag långt innan bibeln uppdagar något. Troligen långt innan vi började bygga pyramider och andra byggnadsverk som krävde högre matematik än 1+1.

Vad gäller gamla testamentets moseböcker som källa till ”tidigare okänd kunskap” så får vi ett stort problem iom att det förutsätter något som modern forskning inte går med på – nämligen att bibelns äldsta böcker är väldigt gamla. Allt mer och mer forskning placerar de äldsta judiska manifestens ålder till att inte vara mycket äldre än hellenistisk tid, dvs 300talet fKr. Som äldst kanske 600-talet. Inte alls de gamla ovetenskapliga dateringarna som helt bygger på godtyckliga kalkyler på släktträd och som placerar de äldsta delarna i 1500talet fKr.

Genast blir (den faktiskt felaktiga) beräkningen desto mindre imponerande, eftersom den är samtida med vad vi vet är den allmänna uppfattningen om jordens form och vida långt efter kunskapen om Pi. Det märks att det är en text skriven av ett herdefolk utan större kunskaper om varken pyramidbyggen eller navigation.

Men ok, det är väl en sak att naturkunskapsläraren Stavros inte kan något om matematikens historia – det är ju trots allt historia och inte matematik – men när han uppenbarligen inte ens kan vad Pi är så blir man ju bara precis mörkrädd. Han är ju naturkunskapslärare för helvete!

Det här gör också att jag ifrågasätter hans påstående om att han inte är kreationist. Är det några som har behov av att identifiera sanningar i sina religiösa texter, på bekostnad av vett och verklighet, så är det kreationisterna.

Jag skulle inte släppa mitt barn i närheten av en så här inkompetent lärare.

Uppdatering: Nu har inte helt oväntat tidningen Dagen också upptäckt intervjun.

16 tankar på “Stavros Louca har kunskapsluckor i både matematik och historia

  1. Det är t.o.m. mer fel än så. I passagen 1’a kungaboken 7:23 står det om omkrets och diameter, men ingenting om någon beräkning. Se också diskusion på VoF:
    http://www.vof.se/forum/viewtopic.php?p=472982#p472982
    Observera också att det inte står något om att omkretsen alltid skulle vara ungefär 3 gånger diametern, den bara råkar vara det i det av bibelcitatet beskrivna fallet. Babylonierna och egyptierna visste att det gällde generellt. De hade matematisk kunskap men inte matematisk teori, det kom inte förrän med grekerna.

    • tonyf: Fast vi vet faktiskt inte hur god kunskap egyptierna hade om teorin bakom Pi. Skrivet källmaterial från Egyptien tenderar att handla om kungalängder eller sädesmagasinsförteckningar.

      • Det är faktiskt en god fråga. För jag undrar verkligen om Egyptierna var förmögna till att använda saker som Pi om de också inte begrep vad det handlade om ganska bra. Jag tror det som sagt mest handlar om frånvaron av skrivna källor än att de inte visste en del om det hela.

      • Okaj. Jag känner nämligen till att det finns en del matematiska verk från det gamla Egypten, eller kanske snarare fragment av verk, men då jag är usel på matte så kan jag inte bedöma om det rör sig om avancerad matematik eller om det innehåller vad som skulle klassas som matematisk teori.

      • Mikael: Med tanke på femtielva krig, plundringar och nedbrunna bibliotek i alexandria – och därtill greker som troligen tog åt sig äran för en del old stuff så finns det ju goda skäl att oavsett vad dessa texter innehåller misstänka att det bara är ett fragment av vad egyptierna faktiskt kunde.

      • Kan man bygga så avancerade strukturer som pyramider och sfinxar utan att ha ganska goda kunskaper om matematik? Som Asebeia skriver, det kräver en jävla massa tur!

        För övrigt såg jag ett intressant program på UR om hur etiopiska köpmän i svunnen tid räknade division. Algoritmen var väldigt intressant. Tyvärr kan jag inte redogöra för den men för mig som vuxit upp med trappan/liggande stolen kändes det helt mysko. Länk:
        http://en.wikipedia.org/wiki/Ancient_Egyptian_multiplication

      • En matematisk teori är först en uppräkning av ett antal formella grundförutsättningar för teorin, s.k. axiom eller postulat. Dessa definierar också indirekt de s.k. primitiva begrepp som teorin har. Sedan fortsätter den med dels uttryckliga definitioner av (icke primitiva) begrepp (så ett sådant begrepp förklaras uttryckligen i termer av tidigare definierade (primitiva och icke primitiva) begrepp), dels teorem (kallas ofta satser på svenska). Teoremen beskriver samband mellan olika begrepp, och skall bevisas strikt logiskt utifrån axiomen, definitionerna och tidigare bevisade teorem.

  2. Förövrigt har Lindenfors fel i att bibelcitatet skulle säga att pi skulle vara exakt 3 även om bibelcitatet talat om än beräkning. Ty det står inte att de angivna längderna är givna exakt.

    • Och därmed säger inte nämnda bibelcitat ett dyft om talet Pi.

      För övrigt kan man vara ”inummerat” och veta att om en cirkel har omkretsen ca 30 alnar så har den diametern ca 10 alnar. Det är bara att rita upp en cirkel och mäta.

      Kan det vara lakuner i vår bibelkunskap som gör att vi inte hittar det korrekta avsnittet i 3 Mos? Eller har kanske Louca inte bara lakuner i sin biologikunskap, utan även i bibelkunskapen?

      För övrigt har jag för mig att jag läste någonstans att just matematiker är de vetenskapare som har svårast att förstå evolutionsteorin (minst andel som ”tror” på den). Månne ingriper gudarna så ofta i matematiken att de tror att gudomliga ingripanden är lika vanliga i de naturvetenskapliga ämnena?

      • Jag tror i och för sig inte det är så vanligt att matematiker är kreationister. Men de har inget skydd mot det just från sitt yrke. Matematik är ingen vetenskap strikt talat utan lära om formella system som inte nödvändigtvis behöver ha någon koppling till verkligheten. För cirklar och annan geometri måste man skilja på teoretisk matematisk geometri å ena sidan och fysikalisk geometri å andra sidan, den senare är vetenskap (del av fysiken). Denna skillnad började man förstå enbart för c:a 200 år sedan, långt efter både babylonier och greker.

  3. Pingback: Saker som… | Berander's Blog

  4. By the way…
    Matematikhistoria ingår i kursplanerna för matematik.
    ”Matematiken är en viktig del av vår kultur och utbildningen skall ge eleven insikt i ämnets historiska utveckling,” står där i kursplanerna.
    Så det ingår visst i Stavros ämnesområde.

Lämna en kommentar