Arvet från kristendomen

I alla möjliga sammanhang, och inte bara i bloggbråk kan man tjafsa om vilken roll kristendomen har haft för landet Sverige som vi ser idag. Kristna vill ha det till att mer eller mindre allt i vår kultur som vi lever i idag vilar på kristendomen. Ateister (och för den delen nyhedningar) tenderar att vilja mer eller mindre avfärda kristendomens inverkan – eller av uppenbara motiv vilja förminska det. Och har den öht haft någon inverkan är det bara till det negativa oftast i retoriken.

Går det att bena ut kalla fakta i detta då? Ja en hel del tror jag allt. Vi kan ta det ämnesvis och se vilka saker som utgör vår kultur idag, dvs vårt samhälle med allt däri, som bygger på något som har med kristendomen att göra (både religionens lära och kyrkan då).

Lagar. I Sverige gillar vi lag och ordning. Detta är landet där mycket funkar som inte funkar utomlands brukar det heta. Hela konceptet med lagar som skall respekteras för lagens egna skull är en väldigt romersk sak (även om det finns i antikens Grekland också så är det romarna som drar det till sin spets). Bidrog romarna till något påtagligt i historien så var det en ryggradsmässig respekt för lagar hos folket och de gjorde en stor sak av de som inte respekterade lagen – om det så var kungar – eller efterkommande mer demokratiskt valda individer så som consuler som tog makten på fula sätt (Läs om Sulla och för den delen Caesar)  –  vilket är ett fenomen som många antikforskare studerar faktiskt eftersom det är så påtagligt att det handlar om en abstrakt respekt för lagar för lagarnas egen skull. Det är i a f detta fenomen som än idag får de flesta av oss att lyda skylten om att vi inte får beträda en gräsmatta utan att tänka så djupt efter varför.

Och för att det skulle fungera så skapades också lagens alla inrättningar (polis, domstol, rättsliga ombud och en allmän filosofi kring respekten för lagen och ”det civiliserade” som man kallade det i både Athen och Rom). Lagarna förvaltades av dessa ting men även av samhällets respekterade, de religiösa krafterna och så då lite av sig självt då den blev självklar i mentaliteten. Det vi kan kalla ”civiliserat beteende” i brist på annat. I den hedniska världen funkade det inte så, där sköttes motsvarande saker av två andra delar: Familjeöverhuvudet och tinget. Familjeöverhuvudet bestämde om en svag nyfödd skulle sättas ut i skogen. Ingen lag kunde hindra honom på den punkten. Tinget bestämde vad som skulle ske om bråk mellan två familjer uppstod. Men något övergripande organ som administrerade och skötte lagar fanns inte. Kungens makt sträckte sig inte in i hemmet.

Med det fanns säkert en portion frihet i detta som går att gilla, men också med det osäkerhet – och verkligen noll rättigheter som sträckte sig längre än någons godtycke. Det innebar inte att allt var helt godtyckligt, men att rättsäkerhet faktiskt inte alls fanns i någon större skala.

Den romerska lagaparaten förvaltades vidare efter att västrom blev kristet och makten flyttade till östrom – och då både från västrom (som så småningom allierade sig med de mäktiga frankerna) och östroms Byzan, som på egen hand blev en maktfaktor. Arverikena som kallade sig ”Rom” överlevde långt in till våra dagar och inkluderar mer eller mindre merparten av alla europeiska riken och därtill Ryssland (tzar=kaiser=caesar). Så poppis var Rom hos makten att alla ville kalla sig Rom långt efter de sista riktiga spåren av riket försvann med Byzans undergång i slutet av 1400talet.

Merparten av alla juridiska processer, funktioner, principer och termer förvaltades alltså vidare genom kristendomen. De gav också sitt bidrag till det hela genom mer ökade skydd för medborgare mot makten i både fred och krig. Magna Charta är här den viktigaste juridiska saken i historien troligen när det kommer till lagar då den sedan blir grunden till våra landskapslagar. Så här har vi alltså romerska principer och strukturer som förvaltas vidare och förbättras av kristendomen till att inkludera den lille mannen. För Norden mer specifikt har vi här en sak som många tror kommer från hedendomen, men vars rötter bara kan spåras till den kristna medeltidens och det är allemansrätten. Den principen, eller sedvänjan som den var fram tills på 1940-talet då den ratificerades (och blev viktig för oss på riktigt) mer har alltså faktiskt också kristna rötter i den mån man öht kan tala om rötter för den. Kristendomen en roll för lagarna som utgör vårt samhälle? Javisst. Utan tvekan. Har de vidareutvecklats av det sekulära samhället därefter? Givetvis. Men arvet finns kvar.

Moral och etik. Den viktigaste saken som åberopas för kristna i frågan är att mer eller mindre all form av moral och etik vi har idag, inklusive den sekulära humanismen vilar på kristen grund . Är det sant? Mja, både och. Du har gott om äldre grekiska och romerska aspekter om moral som är äldre och som har överlevt till våra dagar – även om merparten av det är sk återupptäckta tankar, sånt som inte har någon historisk kontinuitet alltså. Man drar det t om så långt i kristna fanatiska kretsar att alla problem beror på bristen på kristendom. Vilket givetvis är okunnig idioti (som följdaktligen beskrivs väl här)

Men om vi omvandlar det till en diskussion om mänskliga fri och rättigheter så blir det hela tydligare att kristendomen inte går att koppla bort ur historien. Kristendomen påverkar här den äldre mer brutala hedniska kulturen mycket till att börja med. Oönskade barn sätts inte längre ut i skogen när folk ”kristnas”. Husbonden får inte längre slå ihjäl sitt husfolk som han behagar. Slaveriet, som har rötter ända tillbaka till bronsåldern börjar på riktigt ifrågasättas – även om det i praktiken än idag finns på många platser i världen.

Och diskussionerna om hur man ska föra krig och behandla civilia (några krigslagar fanns inte att tala om vad gäller romare och greker utom en del märkliga byråkratiska aspekter om var trupperna fick användas till). Muslimer och medeltida kristna är här de första som börjar deklarera tydliga principer. Kristna med principen ”just war” alltså Bellum iustum. Mest känd inom kristendomen och detta är rörelsen ”Peace and truce of God” som från slutet på 900talet arbetade mot krigsbrutalitet. Historikern George Duby sammanfattade den rörelsen så här:

The Peace and Truce of God, by attaching sacred significance to privacy, helped create a space in which communal gatherings could take place and thus encouraged the reconstitution of public space at the village level. …In the eleventh and twelfth centuries many a village grew up in the shadow of the church, in the zone of immunity where violence was prohibited under peace regulations.

Det här med helig mark osv. ”Sanctuary” på engelska. Ja ni vet. Något motsvarande fanns inte för antikens människor eller för hedningarna. Förvisso bröt kristna mot detta oftast och det gällde aldrig folk med fel tro, men de sådde de viktiga fröna till det hela som sedemera skulle utvecklas till de moderna mänskliga rättigheter i krig.

Kristendomen är sedemera djupt inblandad i avskaffandet av slaveri och i renässanshumanismen – vars roll för den moderna sekulära humanismen är otvetydigt stor. Det är här som alla frön till det fria ordet och den fria tanken föds. Kristendomens roll i formandet av den moderna sekulära moralen och etiken? Tveklöst närvarande. Har den utvecklats därefter av sekulära krafter? Ja absolut. Men återigen, arvet är närvarande och kan inte plockas bort.

Traditioner. Jag talar nu om offentliga traditioner. Kollektiva traditioner. Här blir det ofta väldigt luddigt. Ta julen tex. Idag firar få svenskar en kristen jul. Vi firar å andra sidan inte heller en hednisk som vissa hävdar. Vi firar en modern sekulär jul som mest handlar om det hela som en familjehögtid där man träffas och äts och ger varandra presenter. Något djupare betydelse lägger vi inte i det. Det ser givetvis annorlunda ut på andra platser i världen. Men den svenska julen är i dag i de flesta hem och i det offentliga rummet en familjehögtid som man knappast ska säga att kristendomen är rötterna i. Varken den eller hedendomen är det som firas, däremot finns det kvarlevande inslag från dessa ting. Maten, julklapparna, mytologin med tomtar och oknytt. Allt är väldigt hedniskt. Men det här med julstämning, krubba, gå i kyrkan på ottan, det är kristet. Så här ser det snart ut med de flesta gemensamma traditioner i landet. Det finns inslag från både hedendom och kristendom i dem, men de är idag mycket mer än så att dessa rötter egentligen inte är så betydelsefulla längre. Kristendomens inslag i en svensk jul? Finns där, mer eller mindre, men är rätt så oviktig för den stora massan. Är det en kristen helg ”från början”? Nja, det är en hednisk helg som stöpts om i kristendomens ceremonier i nästan 1000 år. Men det relevanta är vad den är idag – och det är en sekulär helg. Precis som midsommar, valborg, 1a maj och nationaldagen. Att vi har kvar saker som påsk och pingst får dock ses som ett bevis på att det finns kristna traditioner som överlevt tidens tand. Men annars är det nog här som arvet från kristendomen paradoxalt nog syns minst. För mycket tid och förändringar har passerat och när det kommer till traditioner är Sverige primärt sekulärt, men med inslag av kristendom och hedendom.

Sociala rättvisor. Är det något som är ”typiskt Sverige” i svenska ögon så är det den ”svenska modellen”. Detta 1900talsfenomen vilar dock inte alena på socialism (som dock i sin tur vilar på liberalism, som i sin tur vilar på reformationen) men även på 1800talets konservativa våg där olika former av välfärdssamhällen diskuterades – inte minst i Preussen. De första ”moderna” lagstiftade varianterna ligger i kyrkolagen från 1686, där omhändertagande av socknens fattiga lagstiftades. Fattigvård är ett väldigt kyrkligt fenomen på alla vis. Ofta otrevliga inrättningar som ledde till elände, men ändå mer än det som fanns innan – och rötterna till det moderna svenska välfärdsamhällets sociala rättvisor.

Utbildning. Sverige är ett iland och ett välutbildat sådant. Det är under 1600talet som skol och utbildningsplikter börjar dyka upp för svenskarna efter en lång tids nedgång i språk och bildningsnivåerna sen medeltidens klostrer (som funkade som en slags skolor ibland)  försvann brutalt och skoningslöst på 1500talet (och med det uppskattningsvis tiotusentals kunskapsfyllda böcker från medeltiden – bara i Sverige). Detta upplyft kom till mycket som ett resultat av den kristna strömningen ramism som förespråkade utbildning och undervisning för alla. Därefter har det rullat på med olika instanser så som tex de första gymnasierna osv till dagens skola. Kyrkans roll i utbildningsnivån vi ser idag är massiv. Den gjorde att analfabetismen fr om 1600talet började försvinna. Och bildningsnivån är en hel del av det som gjorde Sverige framgångsrikt.

Ekonomiskt välstånd. Sverige är ett rikt land. På 1960talet var vi ett av världens rikaste faktiskt och det gällde även på 1600talet när svenskt järn, koppar, silver och skog var heta varor i Europa. Än idag står vi oss bra i förhållande till vår storlek. Vår rikedom bygger på effektiv industrialisering och stabilitet. Tillskillnad från många andra länder var Sveriges del i kolonialism ringa och utgjorde inget viktigt element för framgången vi ser idag. Bortser man från kopplingar till utbildningsnivåer och synen på social rättvisa är kyrkans bidrag här – iaf för mig – totalt okänt bortsett från det Lutherska arvet med det sk Lutherska flitet.

Detta var några punkter. Om jag missat något väsentligt för det som utgör den svenska kulturen av idag, så säg till. Det är omöjligt för mig att vara allomfattande i en sån enorm fråga som vad det är som dagens Sverige kommer från för element. Poängen är iaf att även om massor har sina närmsta släkting i modern sekulär humanism, så står många rötter direkt i anknytning i katolska och protestantiska institutioner, tankar och idéer, som i sin tur ibland står i anslutning ända till Romarriket och äldre än så. Sverige vilar helt enkelt på sekulära, romerska och kristna ting och tankar. Ta väck en del, som tex kristendomens roll och du får ett korthus som faller direkt. Arvet från kristendomen är alltså mycket mer än en och annan kyrkobyggnad som du passerar på väg till jobbet. Det får även den här ateisten villigt erkänna.

Annonser

10 thoughts on “Arvet från kristendomen

  1. Naturligtvis är mycket av dagens moderna värld färgat av kristendomen, det vore ju korkat att inte erkänna det, men vi kanske har nästan lika mycket att tacka den muslimska världen för.
    Vad jag förstår så kom en hel del nytt tänkande och kunskap inom t.ex. sjukvård, astronomi, matematik och teknik till oss därifrån.
    Varför vi i den kristna delen sedan lyckades utveckla detta ännu längre än dom vet jag inte,
    men vi gjorde det och i den utvecklingsprocessen har väl kristendomen varit tvungen att anpassa sig på massor av olika sätt.
    Så även om kristendomen har påverkat utvecklingen så har också utvecklingen påverkat kristendomen och jag gissar nog att om islam hade erövrat europa så hade även den anpassat sig och industrialismens krafter utvecklats iallafall.
    Varför industrialismen tog fart i väst och inte i öst är ju oerhört intressant och antagligen har en beläst person som du en mycket bättre teori om det än jag, som stått på en fabrik i större delen av mitt yrkesverksamma liv, men att teknik och vetenskap starkt påverkar religionen och folks tro eller icke tro på den är väl ända ganska säkert.
    Det finns väl inte mycket som ifrågasatt dom religiösa ideerna med samma förkrossande kraft som modern forskning och numera lär t.om. påveskrället ha accepterat att allting ända tillbaks till big bang kan förklaras med modern vetenskap.
    Han lär också ha bett Stephen Hawking att inte rota så mycket i just big bang, för där skulle man med lite god religiös fantasi kunna finna ett skapelseögonblick.

    • Precis, det tog trots allt 1700 år för att åstadkomma förändringen. (Om vi räknar från när den blev romersk statsreligion).
      Den lilla frågan är väl bara vad som annars hade hänt på den ganska stora tidsrymden…
      En gemensam religion i hela Europa baserad på en enda skriftsamling gav helt klart en viss stabilitet, men också stagnation, likriktning och hinder mot nya idéer. Jag har svårt att tro att en gemensam eller flera konkurrerande ”hedniska” religioner inte hade sett några behov av sociala rättvisor eller utbildning.

      • Rom hade EN statsreligion lång innan kristendomen kom in i bilden. De hade inte mer tolerans mod hedningar och oliktroende än efterkommande kristna. Som förövrigt lärde sig det mesta om sin berömda intolerans av romarna och deras brutala förföljelser.

        Och hedningar som snälla mot varandra? Mja i själva verket slaktade de varandra på löpande band och var allt annat än toleransens förkämpar.

  2. …”man träffas och äts”? Hihi!
    Har suttit och läst igenom många av dina blogginlägg. Mycket trevlig och intressant läsning, tack för det!

  3. Visst hade Rom en statsreligion, men den var klart underordnad imperiet och ganska pragmatisk. Man var tolerant mot andra religioner så länge de inte öppet motsatte sig imperiet. Vad jag vet så var de romerska gudarna inte lika svartsjuka som den kristne. Det fanns inget uttryckligt förbud mot att ha några andra gudar jämte de romerska, eller krav att alla avgudatempel eller -bilder skulle förstöras.
    Faktum är väl att kristendomen, liksom konkurrenter såsom Mithras-kulten och olika mysteriereligioner, var en reaktion mot den förlegade och elitistiska statsreligionen.
    Det var väl först när imperiet började knaka i fogarna som man försökte hitta en syndabock i de kristna.

    • kris08: Problemet är bara att man i princip tillskrev alla fienders religion epitetet fiendereligion. Vi kan ju fråga de keltiska druidreligionerna hur tolererade de blev. Eller nej, det kan vi ju inte, för de blev totalt utplånade… Det romerska folkmordet mot den keltiska kulturen var enormt, även med våra mått mätt.

      Judendom accepterades stundtals, men var ofta föremål för förföljelse (Tiberius, Claudius tex gick hårt åt det)

      Bacchuskulten gicks också hårt åt.

      Och sist men inte minst var kristendomen inte alls accepterad innan den lyckades få makten på sin sida. Nero beskyllde bla den stora branden i Rom på kristna.

      Så jag skulle åtminstone inte kalla Rom tolerant mot andra religioner, med våra mått mätt.

  4. Nej, visst kunde man förfölja religioner som sågs som hot: fientliga, upproriska eller inhemska våldsamma (Bacchus). Man tvingade dock inte på alla besegrade folk en religion som skulle ersätta deras ursprungliga.

    Förstörelsen av den druidiska kulturen ursäktades visst med att man skulle stoppa människooffren, men aningen sannolikare är väl att man ville krossa en lokal fientlig maktfaktor. Däremot sparades en del mindre helgedomar som kombinerades med dyrkandet av romerska guddomar.
    Rent kristet beteende alltså!

    • Jag har aldrig sagt att kristna har betett sig bättre än andra vad gäller religionstolerans. Visst sysslade de med svärdsmission, inte minst frankerna var ju skoningslöst brutala på den punkten.

      Det här handlar mest om att romarna på den punkten var goda läromästare i illdåd och att det inte är de kristna som uppfann förföljelse av oliktänkande på något sätt. I deras fall handlar det ju som du påpekar inte om missionering av sin egen religion. Det är snarare bara intolerans av andras. I skiftande grad – precis som hos de kristna. Både grekisk och romersk polyteism har jag för mig finns kvar som utövad religion fram tills på åtminstone 800-talet eKr. Vilket ju visar att kristendomen, trots att den blev benhård statsreligion inte utplånade dessa ting.

      Vart och varannat helgon och helgedom över Europa är ju förövrigt hedniska heliga figurer och helgedomar som bara getts nytt epitet.

    • I praktiken gjorde man ju det från och med kejsartiden då underkuvade folk förväntades inrätta en kult kring den gudomlige kejsaren, vilket var oacceptabelt för både judar och kristna.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s