Jag är härmed en vän av hen

Dåliga argument eller idiotiskt beteende på den ”egna sidan” kan få en att byta ståndpunkt ibland. När man ser vad det är för kretiner som tycker likadant som en själv.

Framförallt när man sätter frågan i proportion till verkligheten. Jag har nyligen deklarerat hur illa jag tycker om guilt by association – men brasklappen borde ha nämnts: Det finns givetvis tillfällen där det man strider för blir fånigt och där guilt by association kan vara värt att beakta lite om du drabbas.

Ordet hen, som ju på inga vägar alls är nytt, men som fick ett rejält uppblossande de senaste åren då folk av politiska skäl började använda det är en sådan sak.

Väl värt att betona att just så här var det. På punkten ”är hen ett politiskt ord” är svaret definitivt ja. Det skapades redan på 70talet (eller om det var 60-talet) av feministrörelsen och förde sen en insomnad tillvaro tills feministrörelser på vänsterkanten åter väckte det till liv nu på 00-talet. Inte Dess rötter är inte folkliga. Dess rötter är skapade ovanifrån från folk i elfenbenstorn som vill undervisa massorna i ett språkbruk som bättre passar deras ideologiska ideal. Inget att hymla om. Att förneka att det kommer från detta är okunnigt. Men det är inte allt som avgör frågan heller.

Jag tog ställning mot hen av två skäl.

För det första för att argumentet för var så uppenbart politiskt laddat, men även för att jag hatar när någon försöker berätta för mig hur jag bör använda språket, ett språk som redan hade ord som motsvarade hen därtill. Jag är språkliberal – ett påtvingat hen är lika otrevligt som alla andra påtvingade tajtrövade språkregler som någon har kommit på.

Det är inte det att jag har något emot grammatik och språkregler i sig, men folk verkar inte riktigt förstå just hur konstruerade och moderna dessa ting faktiskt är. Att särskriva är att skriva som folk gjorde på 1800talet (det är inget nytt MTV/IT-fenomen) Att skriva hon och han och aldrig honom och henne är dialektalt korrekt svenska. Osv osv osv. Visst kan man störa sig på hur det ser ut och låter när vissa uttrycker sig, men samtidigt… står det i proportion?

Jag kan innerligt störa mig på folk som plockar upp en grammatikbok som om den vore en helig text, en lagbok eller en författning över naturvetenskapliga lagar som inte knappt ens går att bryta mot utan att universum rasar.

Mjukheten i språkliga regler som just regler kan inte nog understrykas – den som inte förstår det får vara hur kunnig den vill på språkregler, då har de inte ens förstått grunden faktiskt. När man år 2012, i en akademisk text som man skriver som student kan bli rättad för att man inleder en mening med ”Och”… Då vet man att vilket grepp den hårda – och historielösa – synen på språkregler har om folk.

Det är också den här mjuka synen på språk som sakteliga fått mig att tröttna på att vara emot hen. För om förespråkarna satt med ideologiska motiv i akademiska elfenbenstorn i Lund, så satt de mest högljudda motståndarna också de med ideologiska motiv i de mest obildade villaområden i Sjöbo.

Osympatiska individer mot osympatiska individer. Ena sidan är nedlåtande arrogant och hycklande om motiven bakom ordets ursprung. Men andra sidan är hysteriskt kränkt bortom allt vett…

Och allt detta hat… kretsat kring ett ynkligt ord.

Det här med att störa sig på dess vänsterursprung började ge vika för att jag störde mig på kritikernas hysteri. Jag kan helt enkelt inte med gott samvete stå på samma sida som kritikerna längre, inte i en fråga där jag alltid annars har som princip att välkomna alla nya ord.

Hur liberal vore jag om jag säger ”alla ord utom hen”? Så länge man inte försöker ersätta befintliga ord, är varje nykomling en berikning av språket. Så, välkommen till svenska språket ordet hen. Jag tror inte längre att din politiska bakgrund spelar någon större roll för vad du kan ställa till med så att säga. Eller är det tvärtom.. Kanske är det just din politiska bakgrund som nu roar mig?

Just det blotta faktum att du kan orsaka så mycket vrede hos så otroligt dumma människor gör dig till en ovanligt rolig medlem i kungarnas och hjältarnas ädla språk. Jag bara måste börja bruka dig mer av det skälet alena.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s