När det gäller censur kan även blinda höns hitta korn

En text om censur, disney, flashback, historierevision och annat liknande.

För det första vill jag påminna alla om att vi lever i informationsåldern 2012. Det gör att saker som tidigare mer eller mindre skulle ha gått obemärkt, idag ses av massor. Det gör också att vi kan få skeva perspektiv på vad som händer. Dvs ett allmänt källkritiskt problem kring nästan allt. En ökning av rapporter om något innebär inte nödvändigtvis att detta något ökar, men det är just det man tror i informationssamhället. Trots att informationen idag är mer tillgänglig än någonsin om allting, är folk paradoxalt nog ofta inte ett dugg mer medvetna om något än tidigare generationer om det inte är frågan om det som tidningarna skriver om. Dvs vi får en kunskapsparadox, som är svår att ta sig ur. Och med det nämnt går vi in på ämnet.

Censur. Ordet klingar illa i nästan alla människors öron. Troligen är inte ens alla som sysslar med det medvetna om att det är just det som de sysslar med och omskrivningarna är ofta många hos dem som sysslar med det. Förnekelsen att man sysslar med censur går nog in på självbedrägelseplanet ibland. Så illa klingar det att Nordkoreanska propagandachefer eller CIAs bäste tippexstrykare knappast skulle erkänna att de censurerar. De skulle välja andra ord.

Och det av goda skäl, för i fallet med vuxna människor, födda i västlandet, uppskattar vi inte att någon på något sätt avgör för oss vad vi skall se av skäl kopplade till någon annans moraliska/etiska/politiska åsikter. Man skulle nog utan att överdriva kunna säga att ogillandet mot censur ligger i västvärldens kollektiva själ. Det är totalt antidemokratiskt att förespråka censur och ingen vill vara antidemokrat.

Sen sysslar vi med det hela tiden ändå, men så fort vi blir medvetna om att vi har utsatts för det, att det vi sagt, eller skulle ha hört, har blivit censurerade av någon annan, så blir vi upprörda. Inte minst om vi inte var medvetna om det på förhand eller i efterhand – eller i vissa speciella kontexter där det stör oss mer än annars.

Kombinationen överraskning och censur, av att något inte blev som det skulle, eller inte längre var som det var – det är nog precis den som mer än något annat får oss arga.

Censur kan som sagt ske i efterhand också. Troligen då mer än annars blir man extra upprörda eftersom då ändrar vi på något på ett sätt vi ogillar, bara därför att det ändras.

Jag tänker givetvis på hur Disney nu beslutat att klippa bort ”otidsenliga” figurer ur julaftonens tecknade Disneytimme. Negressdockan, blondinen och juden ur jultåget (men märkligt nog inte kinagubbarna, som knappast är mer socialrealistiska så att säga). Det här tar oss in på en av de där kontexterna. Nämligen censur av ”kulturskatter”. Jo jag sa kulturskatter. Skratta inte. Jag menar allvar. Idag är Disney mycket viktigare för de flesta än Carl Larsson är.

Min ömme kusin påpekade för mig att det som skrämde honom i det här var att folk kunde visa sånt engagemang för att försvara bortklippta smått rasistiska figurer. Det engagemanget.

Jag tror inte att det handlar om att folk envist vill försvara klischéer som skapar stormen nu. Jag är ganska säker på att det snarast handlar om två andra saker. Dels är det en form av tradition som man ser som hotad, dels hotas den av något som rent tidsmässigt inte kunde ha kommit sämre just nu efter Tintin-debatten: Politisk korrekthet.

Just den kombinationen kan nog få folk att försvara vilka absurda traditioner som helst faktiskt – utan att det för delen finns något speciellt mörkt hos folk.

Folk gillar helt enkelt inte att någon censurerar för det första. Allra minst gillar man det när det sker av uppenbart politiskt korrekta skäl – där någon – troligen helt på egen hand utan att det fanns en folkopinion om det – väljer att föregå ett potentiellt problem med upprörda folkgrupper som är skildrade om klischéer med att radera dem – och då, bara med den handlingen i sig, skapar massor av negativa känslor hos andra människor istället.

Inte folk som alltså älskar att se den lilla negressdockan eller juden studsa fram, men folk som helt enkelt inte uppskattar att någon ändrar på något av det skälet som anges.

Är dockorna otidsenliga? Javisst. Är de klischéer av etniska grupper? Javisst. Är de rasistiska? Jag vet faktiskt inte. Jag tror inte det men vi kan säga att figurerna är rasistiska om du tvunget vill det.

Jag anser inte att man, även om man har rätt om att det skulle vara rasism vi ser, nödvändigtvis har rätt att agera som man gör för den sakens skull. Så negativt anser jag att  censur är.

För det första är det frågan om en tecknad film. Det är inte frågan om socialrealistisk dokumentär. Även de minsta barnen bör begripa att det inte är verkligheten som de ser. För det andra och mycket viktigare: Bara för att jag ogillar något i något, och t om objektivt kan övertyga alla om att det är frågan om något som är obra så innebär det inte att jag har rätt att radera det.

Det är ju DET som är kärnan i censurproblemet. Inte att man kan motivera varför något borde tystas/tas bort/stoppas utan för att man öht anser att man har rätt att göra det.

VI kan ta ett väldigt konkret exempel. I muslimska länder har vi på sistone sett att flertalet kulturskatter har raderats från historien. Det handlar om gravar i Mali, det handlar om Buddhastatyer i Afghanistan och det har även handlat om att böcker med bilder på Muhammed har förbjudits och förstörts. Vi snackar historiska böcker nu, illuminerade saker från medeltiden, där muslimer själva har avbildat Muhammed.

Det blir lätt att störa sig på sådant och kritisera det utan att man betraktas som en mörkerkraft (även om det blir svårare det med).

Att saker raderas ur sin existens, för att någon kan motivera att det borde så, eftersom de verkligen anser att det är det moraliskt korrekta. Det är ju inte planlösa vandaler vi talar om nu, vi talar om saker motiverade från Koranen med argument som faktiskt är fullt hållbara ur den synvinkeln. Att den sen väger lätt ur andra synvinklar hör inte till saken.

Vad har detta med Disney att göra då? Är det inte något helt annat? 

Nej faktiskt inte. Även fast skalan på ingreppen skiljer sig åt är processerna bakom som gör oss arga de samma. Någon vill radera något, som andra har en emotionell koppling till. Lite som när ett gammalt träd skall sågas ner som stått i en park i 1000 år eller när man river ett gammalt hus för att ge plats åt något nytt. Emotionell koppling.  

Vi har ingen nytta av några Buddhastatyer eller medeltidsbilder, lika lite som vi har av dockor i en tecknad film. Men det är att någon tar sig rätten att radera det som vi ogillar mer än att vi nödvändigtvis gillar det vi försvarar.

En tredje aspekt är att vi ändrar på något konstnärligt. Vi kan kalla det George Lucas-perspektivet eftersom han på sätt och vis exakt sysslat med detta. När en film är klar är den klar. Vi kan acceptera nya omklippta versioner, extended editions och liknande så länge vi vet att originalet fortfarande existerar och kan ses.

Vi kan acceptera att någon i framtiden restaurerar och förbättrar bildkvalitén, men när någon börjar klippa om något, eller lägga in nya saker blir vi upprörda och all magi försvinner. Hatet mot Lucas idag är i direkt proportion till hur folk en gång i tiden älskade honom när första filmen kom.

Tecknade filmer, Star Wars, Buddhastatyer… same same. Man kan argumentera bäst fan man vill för att en Buddhastaty är något mycket mer speciellt än en tecknad film från Disney… men man skulle bara förlora den diskussionen på det pinsammaste vis, eftersom det förblir subjektivt vilket som har störst värde.

Och sist kommer vi in på det här med att Disneyfilmen faktiskt skildrar en svunnen tid. Är det ok att låtsas om som att man inte såg världen mycket mer svartvit/klischéig för 70 år sen? Ska vi låtsas som att en Disneyfilm är ett tidslöst dokument som aldrig kommer innehålla något otidsenligt?

Jag kan inte låta bli att göra kopplingar till en rad klischéer själv nu. Hur ungdomar idag måste ha snabba klipp, action och förortsjargong för att kunna uppskatta något. Lite rap i tomteverkstan vore ju så mycket mer 2012 typ liksom typ än 1930-musik typ.

Nej att låta saker vara som de är, och istället, om man upprörs av det man ser, låta bli att se det, är som jag ser det vägen man skall ta. Visst, väldigt få saker är egentligen speciellt beständiga. Men när förändringarna kommer iform av politiskt betingade bredsidor med politiskt korrekta motiv. Då accepteras de inte – och det är faktiskt inte så konstigt.

Du kan inte göra alla nöjda. Du kan inte skapa något alls utan att det finns risk att någon kan bli upprörd eller kränkt av det. Därför ska man öht inte försöka. Allra minst ska man pilla på det som redan är gjort och göra om det. Om man nu är övertygad om att Disney innehåller rasism… då är det nästan att föredra att det orört tas bort och erbjuds att ses för de som vill se det istället för att man försöker klippa om det och modernisera det.

Det här ämnet med att förvränga historien är djupt och brett och handlar i slutändan om historierevisionism. När man ändrar bilden av historien för att det skall passa med något, om det så är av goda eller onda skäl så är det fortfarande historierevisionism.

Många tror att censur och historierevisionism är något mycket mer dramatiskt än en klippt disneyfilm. Det är sånt mörkerkrafterna sysslar med på speciella institut i nazityskland.

Men faktum är att i viljan att göra gott så sker det hela tiden i olika former. Små, sekundkorta klipp i en disneyfilm må tillhöra den oskyldigaste sorten, men blir om de kombineras med debatter om Tintin, Astrid Lindgren, Ture Sventon osv osv, något mycket mycket större.

Jag förutsätter att Jimmie Åkesson skickar en stor fet flaska champagne till Disneys högkvarter – för de bidrog gjorde precis till att SD högst sannolikt blir Sveriges tredje största parti i valet 2014. Konsekvenserna av att man försöker radera hudfärgers existens  kan ha långtgående motsatta effekter mot vad planen är. Hur mycket rasism skapar inte sånt? Psykologin har varnande ord att säga.

Jag hatar innerligt att bli en del av den upprörda pöbeln som häckar på Flashback och i Aftonbladets kommentarsspår, de som ropar ”politiskt korrekt” och ”åsiktsförtryck” ”i det här landet får man snart inte…” om allting.

Men i det här fallet kan jag inte gärna blunda för hur urbota onödigt och korkat det var av Disney att censurera något av politiska skäl som 4 miljoner svenskar ser varje år och som de har ett hutlöst osunt kärleksförhållande till. De kunde lika gärna ha försökt bära ut artefakter från Kaba i Mecca eller förbjuda italienare att äta pasta och kommit undan med det enklare…

Jag tänker faktiskt inte håna de som blir upprörda av denna bortklippning, inte för att de sätter det i vettig proportion och reagerar sansat (eller ens begripligt alltid), men för att de principiellt faktiskt har rätt i att det var en mycket olämplig sak att göra. För likväl som en blind höna kan hitta ett korn, kan även en flashbackare ha (nästan) rätt.

ok

Kanske inte ok. Kanske en rasistisk docka. Men det är som jag ser det mycket värre som problem att man tycker det är ok att radera detta för att modernisera något av politiska skäl, som trots allt bara är censur. Censur är med nästan inga undantag alls någonsin ok. Ett storm i ett vattenglas? Javisst, men så ser alla censurfrågor ut. En strykt rad text. En tystad bråkstake. En munkavle där och en sax där. Skenbart små stormar i små små vattenglas, alltsammans. 

AB DN SVD Newsmill PsyToday

Annonser

6 thoughts on “När det gäller censur kan även blinda höns hitta korn

  1. Även om jag, som du vet, inte håller med dig i sakfrågan får jag ju ändå säga att du har vissa poänger med ditt inlägg. Det är väl knappast lönt att fortsätta den långa diskussionen vi redan haft här så jag nöjer mig med att säga: väl skrivet!

    • Tack. Jag har egentligen hur mycket som helst kvar att älta, eftersom jag märker att för varje förtydligande man gör, så kommer det en ny fråga.. men vi låter det vara så länge.

      • Nån annan sa nåt om att Kalles jul-grejer faktiskt redan är klippta. Det gör att om man klipper mer i det så gör det inget då det redan är underförstått att det inte visar hela.

        Frågan är om det verkligen är värre att man klipper bort något för att det speglar ett synsätt man som företag inte längre delar än vad det är att man klipper bort något för att man inte hinner med att visa allt.

      • Jo motivet är viktigt. Alla vet att filmerna är förkortade och omgjorda sen tidigare och att man gjort om dem flera ggr. Detta är första ggn man klipper bort något för att dölja tidigare värderingar – vilket leder in på historierevisionism.

    • Det handlar inte om huruvida man gör om ett originaldokument eller en kopia, det handlar om vilken version man faktiskt visar. Att det finns orörda kopior av allt i Disneys arkiv ändrar liksom inget.

      Historierevisionism handlar uteslutande om att ändra en bild, för att få fram en ny skildring. Det har inget med vad som händer med de faktiska dokumenten att göra. Lite som när tex förintelseförnekare väljer att utelämna fakta som påvisar förintelsen. De förstör inga dokument, men de utelämnar. Inte för att det här då är lika grovt alls, men som förklarade exempel är det tydligt.

      Disney klipper om sina filmer för att bli modernare. Frågan är om de tänker låtsas som att de inte var fördomsfulla en gång i tiden? Inte för att det är av värde för kidsen att se på julafton, men för att det är av kulturhistoriskt värde då det visar hur det såg ut på den här tiden på riktigt.

      Jag gav ett annat exempel innan. Hur Sverigedemokrater gärna skildrar folkhemmet anno 1950 som ett perfekt ideal – när det var en tid med lika mycket sjuka fel som de perfekta idyllerna man försöker visa upp. Disney gör en Sverigedemokrat här kan man säga.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s