Bibeln summerad av en ateist

Ungefär så här tror jag att de flesta ateister ser på bibeln och dess budskap.Först har vi en skapelseberättelse där allt skapas i märklig oordning (som det ofta sen tjafsas om på olika sidor längre fram) Sen skapas två människor (En man först. Givetvis. Oh en kvinna av den snubbens revben, alltså är en klon genetiskt) som blir onda så fort de börjar använda hjärnan (den egentliga innebörden av det här med kunskapens frukt). Sen blir Gud arg på att de börjar tänka och kastar ut dem ur paradiset, där deras barn i sin tur plötsligt får barn med folk som bara trillar in i berättelsen från ingenstans (eftersom det alltså fanns fler människor än de Gud redogjorde för?)

Så småningom har alla dessa ytterst inavlade kloner hit och dit upprört Gud, som ju redan från början i kraft av sin allsmäktighet borde ha anat vad som komma skulle, men tydligen inte eftersom han ju blir arg gjort att en av dem får i uppdrag att samla ca 100 miljoner arter på en båt, som rimligen enligt all logik kring skeppsbyggande med trä, knappast kunde ha varit större än en fotbollsplan. Detta för att Gud tänker dränka planeten med vatten och starta om allt från början. Notera nu att den allsmäktige guden kunde knäppa med fingret när han skapade planeten, men inte när han ville börja om. Då krävs det en massa vatten. Om vi då bortser från det här med svårigheterna att förstå hur sötvattensdjur kunde överleva denna saltvattensflod (eller vise versa) så har vi alltså en båt, som måste ha fungerat lite som Dr Whos telefonbox rent utrymmesmässigt. Större på insidan än på utsidan. Inte illa för ett folk som inte riktigt ännu förstod saker som kvantfysik, böjning av tid och rum och andra ingredienser det kräver.
Nåja, efter att floden är över och Noa har supit ner sig så fortsätter berättelsen vidare kring en massa olika prövningar. Individer som förväntas avrätta sin barn. Folkslag som skall utrota andra folkslag. Regler om hur man inte får äta Moules marinières eller sprida sperma på marken och annat livsviktigt för att skapa gedigna medborgare. Ja och så har vi ju inslaget med att det är dumt att folk kan samarbeta och prata med varandra, så flera olika språk är Guds lösning på det så att alla kärleksfulla människor kan hata varandra lite extra mycket mer.

Han ger oss också tio budord. Det viktigaste budskapet någonsin. Sen går det 1000 år och en arisk långhårig snickare som säger att han är gud, sonen och fadern på samma gång (Men hans superhjältenamn är ”Ordet”!) säger att allt skit ni lärde er förr inte längre gäller. Ge upp det och mottag guds sanning version 2.0…

Men har många kristna svårt att släppa så de fortsätter blanda berättelserna friskt vilket gör att uppmaningar om att hata blandas med uppmaningar att älska.
Inte helt konstigt kanske. Den här Jeebus som dök upp är inte – hur skall jag uttrycka saken – solklar som karaktär. Han är ju mannen som föddes av en het ung tjej som var oskuld, trots att hon hade make (jo tjena) och sedan i princip bara efterapar vad tusen solstinna ökenpredikanter har sagt under flera hundra år i regionen. Jag är messias. Jag är profeten. Lyssna på mig. Resistance is futile. Braaains… osv osv.
Som person är Cheesus sen också rätt så, mmm, vad är ordet jag söker? Kluven?
Han är sonen till gud, en gud som också är sonen, men även en osynlig ande… Jo det låter lite som en förvirrad variant av den treenighet som hinduerna skapade ett par tusen år innan (Trimutrin). Ni vet hur det är med berättelser som får vandra lite… Någon berättar ett meddelande till någon annan och när 100 personer har gjort det på led så är ursprungsmeddelandet rätt så förvrängt. Så ungefär funkar Jessies version av treenigheten… Inte hans fel, utan det är ju långt från Indien till Palestina.
Sen dör han. Jösse alltså. Gud är återigen arg på människorna och bestämmer sig alltså för att avrätta sin egen son, alltså sig själv, för att blidka sig själv, för regler som hans skapelser inte klarade av att följa eftersom han ju gav dem fri vilja att inte följa dem.

Men sen väcks han till liv igen. Och skrämmer ett par tjejer innan han flyger norrut. Och på vägen har både romare och judar fått stämpeln som skitstövlar inblandade i hans död. Trots att han alltså inte var död?

Ja just det. Budskapet. Det glömde jag. Oj så dumt!

Han säger ordet kärlek ofta. Gud och Jisses är så kärleksfulla att när de skall ta död på sig själva för vår skull, eller hur det nu funkar, så är det av kärlek till människorna som de alltså betraktar som förlorare. Vi är så dåliga att Gud tar död på sig själv. Nästan iaf. Tydligen ska vi, lågpannade primater begripa att Gyllene regeln och förlåtande är good shit, medan Gud själv, med översvämningar, folkmord, barnamord och en jävla massa negativ attityd om sin skapelse själv en sådan som inte behöver föregå med gott exempel på det här med att vända andra kinden till. Bossar behöver i regel inte följa reglerna de sätter för andra. Its cool, I get it.

Ja ungefär så sammanfattar man bibelns mest kända och viktiga delar…

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s