Blir världen bättre eller sämre (Del 4 – Information och källmaterial)

I min serie om huruvida saker blir sämre eller bättre har jag nu kommit fram till en punkt där det tveklöst kommer att bli sämre – nämligen på informationsfronten. Låt mig förklara varför.

Trots att vi lever i informationsålderndär information är mer tillgängligt än någonsin tidigare och fler kan läsa än någonsin tidigare och därtill har möjlighet att ge uttryck för sin åsikt på ett sätt som de aldrig har kunnat förr har information ur arkivarisk synvinkel inte hanterats sämre någonsin under mänsklighetens moderna historia än den gör nu och kommer göras i framtiden om vi inte gör något drastiskt åt metoderna vi tillämpar.

Låt mig förklara vad jag menar. Det här är något som många försökt uppmärksamma, men som få tagit notis av utanför insatta kretsar – trots att det är något som kommer beröra oss alla i framtiden, och som inte minst borde intressera vänner av vetenskap och skepticism.

Som gammal historiastudent och därtill släktforskare vet jag värdet av skrivna källor och hur frustrerande det är när dessa saknas där de borde ha funnits. Bränder och slarv är de största bovarna när man letar efter skrivet material i arkiv om något som borde ha funnits. Det blir mer påtagligt irriterande ju närmre nutid man kommer eftersom ju närmre nutid vi kommer desto fler källor brukar också finnas att tillgå om samma information. Det är rimligt att det är så eller hur? Att skriva, skapa och publicera texter i pappersform blir något som når sin peak under 1900talet.

Men vänta nu säger du, det skrivs ju mer text idag på en vecka än det gjorde på 10 år under 70talet säger du. Tack vare tillgången till internet, med bloggar, forum, mail, sms osv har den skrivna kommunikationen och nedtecknandet av material ökat och ökat för varje år. Jag läste för några år sen att 97% av alla böcker och texter som skrivits på papper fortfarande inte finns i elektronisk form, men att 97% av allt som skrivits totalt finns i elektronisk form – vilket gör pappersmaterialet, om än fortfarande i stort tyvärr okänt för internets läsare, till en liten del av det totala skrivna materialet. Här kan man då invända och påpeka att det idag skrivs enorma mängder skit, och att massor av internettexterna också inkluderar kod medan det som trycktes på papper lite mer noggrant valdes ut. Källkritik liksom. Javisst.

Men nu är det inte det som är problemet, utan bevarandet. Av ALLT som trycktes eller skrevs in i böcker på 1800talet finns det idag en viss, jag vet inte exakt hur ansenlig, men troligen stor sådan, summa bevarat. Dvs skillnaden mellan input och output är liten för att använda modern terminologi. Idag är input mycket större än på 1800talet, men den görs i elektronisk form och extremt lite av den bevaras speciellt länge – dvs output är extremt litet. Företagen som tillhandahåller bloggtjänster försvinner så småningom osv. Mail och sms bevaras inte alls. En del cachas under några år av sökmotorer. Men långt ifrån allt som finns på internet är sökbart i sökmotorer. Sen har vi även bibliotek som aktivt sparar undan material från internet i ett arkiverande syfte. Det är nobelt, men deras resurser är ytterst begränsade, så de sysslar med ett urval av det som de subjektivt faktiskt då ser som mer kvalitet.

Det är här problemet uppstår. Det sker en utsållning av skrivet och publicerat material som  saknar motstycke, lägg därtill att stora former av material som vi idag nästan uteslutande skriver elektroniskt försvinner också helt. Epost och sms som helt ersatt skriven post. Försök hitta en motsvarighet till ett kärleksbrev från nutid om 100 år, eller motsvarigheter till korrespondensen mellan Einstein och Bohr, eller annat av mer privat natur som idag göms bakom mailservrar och så småningom försvinner.

Detta är inte ett nostalgiskt problem, utan ett vetenskapligt. Framtidens historiker kommer inte ha tillgång till massor av material som de har idag från 100 år sen. Frågan är om de ens kommer få tillgång till allt som sparas, eller om copyright-regler och företagsgirighet kommer stoppa de som vill se vad google cachade av bloggar 1997 år 2097.

Ett annat parallellt problem är hur aktörer som wikipedia dominerar informationsinnehållet. Wikipedias kvalitet har förvisso ökat stort och dess pålitlighet därefter, men det är forfarande fråga om en källa vars urval av information som är vald av någon. Det är också  frågan om en sekundärkälla – precis som alla sorters lexikon och i wikipedias fall t om frågan om tredje och fjärdepartskällor i bland vilket är ännu sämre.

När en historiker ska jobba med första världskriget är det inte i lexikon han slår upp info, utan det är i originalkällorna han söker efter information. Brev från soldater, krigsrapporter, militär korrespondens och arkeologiskt material.

Jag anar enorma problem som kan göra oss till vad jag skulle vilja kalla wikipedia-imbeciller. Dvs bristen på originalkällor i framtiden gör oss tvingade att titta i lexikon på redan fördigförpackade åsikter och analyser. Lägg därtill hur sjutton vi då ens ska kunna ha några trovärdiga analyser av 1997 år 2097 när originalkällorna saknas.

Här kan vi även lägga till det arkeologiska fenomenet att dagens föremål dels är av sämre kvalitet och inte kan bevaras som förr (jämför en lädercodex med en pocket och en pocket med en cd-rom-skiva…Dels inte slängs som sopor som förr utan återanvänds. Försök hitta en pet-flaska från 1990 om du inte tror mig. Det gjordes säkert flera miljarder, men försök bevisa att de fanns. Arkeologers bäste vän är ”soptippen”. Eller var

Kort sagt: I framtiden kommer vi väldigt okunniga om nutiden pga flera arkivariskt sett olyckliga faktorer. Och vad händer när källmaterialet om nutidens krig och etniska konflikter saknas eller är försvunnet. När arabvårens twitter-meddelanden är borta. När inga brev finns kvar från soldater i gulfkrigen.. .hur skall vi då veta vad som hände? Och vad lär oss historien om när vi inte lär oss av historien? Jo vi upprepar misstag och bygger upp myter och legender istället. Det ser riktigt riktigt mörkt ut för framtidens historiker och framtidens historievetenskap – och ljust ut för mörkerkrafter som vill utnyttja, kanske fullständigt omedvetet, bristen på kunskaper. Och mitt i allt detta står en mänsklighet som är förblindade av sin egen tilltro på att den lever i informationsålderns starka kunskapsljus.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s