Blir världen bättre eller sämre? (Del 2 – rikedom & fattigdom)

I fortsättningen på mina bloggposten om huruvida världen blir bättre eller sämre har vi kommit till ämnet ekonomi. Ett ganska torrt ämne, men väldigt viktigt för att visa om världen är sämre eller bättre.

Vi börjar med ett antagande: Ju mer pengar du har och ju köpstarkare du är, desto bättre har du det. Det är givetvis ett extremt förenklat antagande, men sambandet mellan att man kan betala sina räkningar och försörja sin familj och hur bra vi har det finns och används för att mäta livskvalitets-index. (Det finns dock index som hävdar motsatsen. Men jag finner dem oerhört flummiga)

Med en stark ekonomi behöver man inte oroa sig för mat på bordet, vilket troligen är den mänskliga historiens vanligaste orosmål. Man slipper som en konsekvens av en stark ekonomi svälta, man kan unna sig mer materiella ting, vilket om inget annat oftast ger mer bekvämlighet även om man kan bestrida påståendet att pengar skulle göra en lycklig med många goda argument. Det handlar nämligen inte bara primärt om lycka nu, utan om den möjlighet som rikedom ger till rörelsefrihet, mat, mediciner, bildning osv. Dvs det gäller både den privata, men även offentliga ekonomin.

En rik stat bör få lyckliga välmående medborgare och riskerna för att landet skall kastas in i saker som inbördeskrig minskar ju bättre dess medborgare har det ekonomiskt. Givetvis kan andra konsumtionsrelaterade problem dyka upp (fetma, hjärtkärlsjukdomar, stress över inköpsmåsten osv). Givetvis kan även rika länder kastas in i extrema ideologiska förändringar som radikalt försämrar all utveckling (se Kuba och Iran-exemplen)

Men även när man räknar bort alla ”men” ur kalkylen så återstår det faktum att det finns ett samband mellan ekonomiskt välstånd, och övriga välstånd.

Det sagt, är världen då ekonomiskt rikare idag än för 100 år sen? Svälter färre eller fler idag? Jag vill här påminna folk om landet USAs existens. Många miljoner av dess medborgare kommer från immigranter som lämnade sina hemländer pga ekonomiska problem. De svalt helt enkelt. Det gäller inte minst fattiga svenska bönder som i storleksordningen 1.3 miljoner lämnade vårt land under 1800talet.

Missväxt i kombination med ekonomiskt och socialt förtryck skapade den svenska emigrationen. Så här såg det alltså ut för 100 år sen rent socioekonomiskt i västvärlden.

Hur ser 1900talet ut då? Ja vi har haft lågkonjukturer här som skapat massor av elände. Inte minst skapade 1900talets första hälfts alla kriser och förtryck till fattigdom.

Men sen dess har det, bortsett en och annan lågkonjunktur vänt till det bättre. Och det med  råge. Faktum är att den har fördubblats globalt de senaste 10 åren. Världen, blir verkligen rikare och rikare och i en rasande kraft. Här ska i ärlighetens namn påpekas att det här sistnämnda till stor del beror på uppgången från 90talets kriser, och Kinas och Indiens framväxt. Men bortsett sådana detaljer är världsekonomins framväxt en framgångssaga från antiken och framåt. Glöm bort rika medeltida kungar, deras köpkraft åts upp av övriga befolkningens brist på sådant.  Glöm bort imperier som romarriket som var förhållandevis rika till befolkningsantalet, det var också en extremt primitiv ekonomi vars totala siffror inte når upp till i närheten av våra främsta GDP/capita. Fast det relevanta är ju inte så långa (och svåra) jämförelser med slaverinationer, utan hur det utvecklats under det ”mannaminne” som folk hänvisar till när de påstår att ”det har blivit sämre”.

För det har det inte. Under 1900talet, vilket får ses som detta mannaminne har GDP/capita vuxit enormt. Så har även befolkningsantalet. Så pengarna i omlopp nu, i valfritt land, är mycket större än för 50 år sen.

Nu kontrar många och säger: Jaja, de rikare i världen har blivit rikare, medan de fattigare bara har blivit fattigare. Det är inte alls sant. Inte det minsta. De rikare har absolut blivit rikare, javisst, men de har också både blivit fler till antalet än tidigare och köpstyrkan ökar i lägre klasser, dvs ALLA har blivit rikare.

Och det gäller även på nationell nivå. Länder i Afrika tillhör de som mer än andra länder i världen har ekonomisk tillväxt. Man skulle kunna säga att afrikaner bara blir rikare och rikare, medan europeer, amerikaner och Japaner har stagnerat lite mer i utvecklingen.

Innebär det att fattigdom snart är ett minne blott? Nej, det dröjer, för samtidigt som tidigare fattiga länder nu växer med rasande takt ekonomiskt så hänger inte alls alltid barnafödselutvecklingen med. Det föds fortfarande för många barn i många fattiga länder, men utvecklingen är på rätt väg, för alla. De enda i världen som det ser mörkt ut för, som inte har en positiv utveckling alls, är länder som Grekland och Spanien. Men i Afrika, är det som ni kan se nedan, en positiv grön utveckling. T om i krigshärjade områden på Afrikas horn! Och de där pengarna går sakta men säkert till att höja levnadsstandarden, minska svält, öka bildningsnivåer och främja så att folk hittar arbete och trygga i-lands-liv.

Bilden visar hur mycket GDP växer, land för land i nutid. Bildkälla

En vacker dag, så länge allt utvecklas så bra som det gör nu, så kommer vi inte ha några u-länder kvar. Det är att faktum. Så när folk är bittra över hur rika de rikaste är idag så missar de en ekonomisk lag som kan påvisa att de rikaste har blivit rikare, tack vare att alla andra också har blivit det. Det hänger alltid samman, vad än vissa socialister har försökt lura folk sen 1800talet…

Frihandel och kapitalism dras med problem om det inte regleras hårt kring konkurrens, monopol och exploatering, men inte i närheten av de problem som protektionism och socialism gör när det kommer till länders välstånd. Därför bör alla, som värnar om att afrikaner ska ha mat på sina bord, fred i sina länder och ren luft att andas, också värna om att afrikanerna kan fylla sina plånböcker, så mycket det bara är möjligt. För det är DET som leder till att de slutar drabbas så hårt av torka. För torkan i länder som av naturen alltid drabbats hårt av torka kan bara bekämpas med dyra kostsamma jordbruksprojekt, som involverar konstbevattning, hållbara odlingstekniker, tåliga grödor osv. Saker som kostar pengar och som rika kan skaffa, men inte fattiga. Saker som i allt större grad har börjat bli tillgängliga för allt fler i Afrika. Tack vare av att de har fått det bättre. Inte lika bra som vad vi har alls, men alla siffror går åt rätt håll, vilket är det viktiga.

Slutsatsen är: Oavsett hur mycket du än strävar efter det enkla livet som rik västerlänning (jag tänker själv i de banorna) så är det ett faktum att det är en lyxtanke vi kan unna oss tack vare att vårt samhälle är så rikt som det är, och fortsätter växa i rikedom. Det har liksom ingen betydelse vilka ideal du har. Pengar och ekonomisk tillväxt är viktigt.

Och fortsätter växa gör ekonomin, för nästan alla i världen idag. En vacker dag kommer det finnas afrikanska medelklassmänniskor som också är trötta på storstadslivets hets och jakt på ekonomisk välstånd, som vill flytta ut och bo på landet precis som sina förfäder. Det är liksom så det funkar, och ska funka, tack vare att allt blir bättre och bättre ekonomiskt för oss alla. Fram tills dess, gör vi givetvis världen en tjänst att försöka främja rättvisor. Vilket t ex inkluderar att vi hjälper afrikaner med att få handla fritt och få äga sina egna resurser (exploateringsekonomi må gynna oss, men inte de länder som oftast inte ens får in arbetskraft på plats i gruvor osv, än mindre skattepengar). Det finns fula saker, riktigt fula orättvisor kvar i världen på det ekonomiska planet. Men de blir inte bättre för att vi tror att en skäggig profet som talar om Das Kapital har rätt – tvärtom.

De rika i världen blir bara rikare och rikare. Och det stämmer. Men fortsättningen på den visan stämmer inte. För det viktiga är att de fattigare faktiskt inte blir fattigare, utan även de blir rikare om än inte lika exponentiellt fort.

Är det orättvist? Ja. Möjligen. Men allt ekonomiskt (och kopplat till det) går ju åt rätt håll som helhet. Vad mer kan man begära utan att låta som en tok? Alla tycker inte att man kan mäta ens ekonomiskt välstånd på det här sättet skall tilläggas.

…the welfare of a nation [can] scarcely be inferred from a measure of national income… Simon Kuznets

 

Men i det stora hela blir det bara subjektivt när man drar in luddiga subjektiva GPIvariabler anser jag, för man kan heller ej ignorera kopplingen mellan lycka-livslängd-ekonomi.

En annan vanlig metod som inkluderar ekonomi som en viktig variabel är HDI, Human development index. Också den visar att hela världen går i positiv riktning.

5 thoughts on “Blir världen bättre eller sämre? (Del 2 – rikedom & fattigdom)

  1. ”(Det finns dock index som hävdar motsatsen. Men jag finner dem oerhört flummiga)”

    Enligt det där indexet så var 2009 Egypten, Bangladesh, Burma och Pakistan betydligt bättre länder att leva i än Sverige, Finland, Tyskland och Schweiz. Går knappast att ta på allvar.

    ”För det viktiga är att de fattigare faktiskt inte blir fattigare, utan även de blir rikare om än inte lika exponentiellt fort.”

    Är du säker på detta? Ojämlikheten har ökat inom länder, men faktiskt minskat globalt under de senaste decennierna: http://www.economist.com/node/17929013 (med graf och allt)

    Jag håller med om din slutsats i det stora hela. Har därför svårt att ta diverse antikapitalister (t ex Chomsky) på allvar. Ja, kapitalism behöver regleras (det är vääääldigt få som hävdar motsatsen) men om man inte ser sambandet mellan kapitalism och välstånd och välmående så är man blind! Bara jämföra Kina med Taiwan, eller Kina under Mao och efter reformerna. Eller de två Korea. Tror inte att det kan bli så mycket bättre än socialliberal kapitalism när det kommer till politisk och ekonomisk organisation av samhället.

    • Hume:

      ”För det viktiga är att de fattigare faktiskt inte blir fattigare, utan även de blir rikare om än inte lika exponentiellt fort.”

      Är du säker på detta? Ojämlikheten har ökat inom länder,

      Ojämlikhet säger inget om den som har det minst har fått det oerhört mycket bättre. Det är som ordet ”klyftor”. En retorisk floskel som jag inte köper. (Kritiken alltså riktad till de som hittade på det, inte dig). Låt mig förklara: Du har en kille som har en miljon kronor. Du har en annan som har 10 kronor. Bägge ökar sin inkomst. Kille ett har ökar till 100 miljoner och kille 2 till 10000 kronor. Klyftan har ökat dramatiskt och lika procentuellt. Det mest intressanta är dock att kille två har gått från total svält till en ekonomi som genast uppbringar vissa möjligheter till levnad.

      Även om miljonären, kille 1 skulle bli miljardär, så påverkar det inte det faktum att kille 2 har gått från svält till skälig överlevnad, vilket är ett viktigare steg för hur han har det ekonomiskt än miljardären.

      • ”Ojämlikhet säger inget om den som har det minst har fått det oerhört mycket bättre. Det är som ordet “klyftor”. En retorisk floskel som jag inte köper.”

        Stämmer, men det jag ifrågasatte var just om ojämlikheten i världen ökat (vilket ju är vänsterns mest upprepade argument). Enligt källan jag hänvisade till så har den ökat inom länder, men minskat globalt (dvs om man räknar hela världen som ett land).

  2. Du sticker ut hakan ordentligt i Din kommentar om den skäggige gubben och Das Kapital!
    Jag är av en annan åsikt i det fallet.
    Men vi behöver inte förstöra den trevliga samtalstonen bara p.g.a detta enkla konstaterande.
    Och som Du i detta sammanhang naturligtvis förstår så skrider jag inte för en sekund till försvar för de diktaturer som ansett sig utöva den riktiga och korrekta tolkningen av den där skäggige gubben!

    • Nästan alla ideologier låter bra i teorin. I sin rena form så att säga. Även socialism/kommunism. Det är först när man försöker tillämpa dem i praktiken, som man kan avgöra deras reella kvalitet. Marx teorier är teoretiskt förföriska, men leder i praktiken alltid till problem. Beviset för det är historien.

      Så när folk säger ”men de gjorde inte rätt”, så påpekar jag hur löjligt det låter. De har haft hur många chanser som helst på sig och misslyckats. Det är uppenbarligen fel i teorin också därmed.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s