Jakten på mönster i kaos


Numerologiska tankar är en cool nöt att knäcka som skeptiker. Anledningen är att numerologin ofta är både numerologiskt korrekt och lite småcool i sin förmåga att hitta mönster och ibland troligen så som bilden ovan kanske korrekt, både i tolkning och ursprungling intention (Jag vet dock inte om Apples logodesigner hade Fibonacci i åtanke).

Men oftast är det nog inte så. För den ”som ser mönstret” gäller det istället att lära sig se helheten istället. Se skogen istället för ett träd om du så vill.

Själv har jag som arkeologiintresserad mestadels kommit i kontakt med numerologi i form av de sämre varianterna av astroarkeologi – alltså förhistoriska mänskligt byggda föremål vars funktion och position i landskapet tillskrivs större eller mindre astronomiska egenskaper. Stenar placerade för att markera ut årets kalender inte minst. Vissa stjärnor eller solens position på himlavalvet kontra positionen av en sten tex. Så som Bob Lindh tolkar Ale stenar (och en massa fler saker i skåne)

Som skeptiker kan du inte gärna försöka hävda att det är fel hur som helst. Vad du däremot måste göra är att se på det hela källkritiskt. Exempel: Om jag kastar ut tio stenar slumpmässigt på en åker, så kommer en hel del stenar ligga i olika positioner och linjer med varandra som de facto stämmer överens med positioner av himlakroppar. Om jag då istället därtill medvetet sätter upp stenarna i en geometrisk figur, en cirkel eller ett ”skepp”, så blir det oundvikligen så att positionen med stenarna kommer att stämma överens med ska himla-kalender-positioner.

Vad säger det oss? Jo att det är oerhört svårt att ens hitta riktiga astrokalendrar om vi så ville eftersom de inte går att skilja ut från slumpen. Det är ett ämne som väldigt få seriösa arkeologer därför ens vill undersöka.

Psykologin bakom detta är intressant. Människans behov av att hitta mönster i kaos är väldigt stort, och evolutionärt logiskt. Det gör att vi i naturliga situationer kan identifiera viktiga saker för oss för mönster i kaos betyder avvikelser från trygghet i regel. Men så som alla mer instinktiva egenskaper är de ofta kvarlevor vars funktion idag hos den moderna människan blir ohälsosamma att efterleva utan en god portion självkritik och skepticism. Förmågan att se mönster är väsentlig för vår intelligens. Den gör att vi kan skapa musik av toner, konst av färg och vetenskap av världen. Men den behöver en sund guide alltid. Ett kritiskt sinne.

Skepticism uppfanns i princip för detta ändamål där vanliga tjurskalliga huvudstångningar om ”vems teori är bäst” inte riktigt fungerar. Detta ÄR också något så ovanligt som legitimt använd ad hominem-argumentation och personen som säger ett numerologiskt påstående är en del av argumentet. Man kan här inte helt skilja på ämne och person eftersom ämnets felaktighet beror på psykologiska faktorer hos denne individ. Det gör också numerologer och liknande personer till väldigt arga, eftersom det oundvikligen blir en del av dem som personer som angrips när deras pseudovetenskapliga teser om något kritiseras. Ursäkta liksom, men det går inte att frikoppla människans psykologi från jakten på mönster i kaos (”kaos” i den folkliga benämningen).

(Psykologin har många exempel på liknande mönstersökande fenomen så som apopheni och pareidolia. Konspirationstänkande är också delvis kopplat till liknande psykologi.)

Sydsvenskan Sydsvenskan Ystad Allehanda

4 thoughts on “Jakten på mönster i kaos

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s