När öppna dörrar slås in

Ansgar är känd som Nordens apostel, och han var såvitt man vet den förste missionären att resa till Sverige. SVD

Det finns väl egentligen få saker som är mer underhållande än när någon med kraft och bravur slår in en redan öppen dörr. Via Lindenfors blogg blev jag uppmärksammad om en intressant text som både innehåller nyheter och för forskningen redan välkända faktum som framställs som nyheter. Poängen med texten är hur det kring texterna om Ansgar uppenbarligen fanns en massa tveksamheter. Men det är inte det som jag tyckte var det intressanta utan övriga påståenden i artikeln som handlar om hur kristendomen rent allmänt spreds hit.

I mycket gammal grundskoleundervisning skildras Ansgar som ”mannen som kristnade Sverige”. Om du har vuxit upp med påståendet om det är du antingen 50+ eller ett offer för en värdelöst ouppdaterad lärare i historia/religion.

Att så inte var fallet på några vägar alls har varit det rådande paradigmet i forskningen i evigheter. Det är inget nytt. Dels har vi det enkla faktum att Ansgar inte direkt lyckades med något (vilket artikeln framställer som en nyhet), dels har vi det faktum att vi via arkeologiskt material vet att närvaron och tillverkningen av kristna artefakter finns som är äldre än Ansgar (artikeln framställer det som att vi inte skulle känna till något annat äldre).

Forskningen vet att kristnandet av Sverige var en långsam process som inte fick någon reell fart innan maktens män deltog i det hela under sen vikingatid. Därefter gick det som det nästan alltid gör med masskonverteringar till nya religioner: Det går uppifrån-ner i den sociala trappan. Makten tar snabbt till sig en gynnsam religion och gör den till den officiella medan folket överlag på riktigt inte tar till sig religionen på samma sätt men den officiella bilden säger inget om denna ovilja. Spåren av asatro finns kvar tills slutet på medeltiden i landet med tex införandet av landskapslagar som specifikt omnämner förbudet för blot. Men man kan ifrågasätta om det hedniska egentligen någonsin försvann helt.

Problemet med texten är att den inte ger sken alls av verkligheten kring hur vi ser på kristendomens inträde i Sverige utan den tyder snarare på att forskaren i fråga, säkerligen hur kunnig som helst på just personen Ansgar (och annat säkert med), uppvisar märkliga brister i kunskaperna i övrigt om vad historievetenskapen och framförallt: arkeologin står idag om kristendomens inträde. Man får ju hoppas att det bara är frågan om brister i tidningsartikeln eller retoriska knep för att förstärka poängen, för annars står det illa till med amerikansk historieforskning.

10 thoughts on “När öppna dörrar slås in

  1. Det blir väl en bättre historia med en namngiven pionjär, än en långsam och politiskt påtvingad process…
    Man undrar ju dock om Rimbert har ansetts som en opartisk källa?
    Annars verkar det ju finnas ganska lite ledtrådar om den här tiden.
    Finns det några bevis för tillverkning av kristna artefakter i Uppåkra?
    Annars kan det ju helt enkelt röra sig om ”souvenirer”. Jämför Helgö som ett fäste för buddhismen!😉

    • kris08: Jo bevis finnes, givetvis hittar jag inte materialet på nätet då arkeologer inte knappt fortfarande begriper att göra sina arkeologiska artiklar tillgängliga elektroniskt. Återkommer med det lite senare när jag letat i databaserna istället.

    • kris08: Nej tyvärr, jag får kapitulera på referenspunkten. Arkeologers texter om Uppåkra finns inte i den databas jag kan logga in i (Libhub, Lunds universitets sökmotor för databaser). Helt otroligt, jag vet fan inte var de har sina texter numera. Jag ska fråga en arkeolog vid tillfälle sen. Alternativt: omnågon arkeolog från LU eller annan plats läser detta: Berätta vilken elektronisk databas man hittar era texter i.

      Det jag minns från grävningen på Uppåkra 2003 är att det nämndes kristna artefakter och möjliga gravar i anslutning till Uppåkra. Kommer inte ihåg om det var Lars Larsson som påstod det, eller Bertil Helgesson.

  2. Raderad kommentar.

    Det är ingen mänsklig rättighet att få kommentera här Totte.

    När du har en trevlig ton och framförallt: Läser vad jag skriver innan du kommenterar så kan du få posta kommentarer här igen. Hade du öht läst min bloggpost ordentligt så hade du också sett att jag inte kommenterar hans huvudpoäng, utan ett felaktigt sidopåstående.

  3. Tidskriften Fornvännen (http://fornvannen.se/fornvannen.html) kan man söka i och hitta en hel del intressanta arkeologiska artiklar, men tyvärr är publiceringen mer splittrad globalt numera (fördelen är att svenska arkeologer försöker få ut kunskap utanför den egna snäva lilla kretsen). Allt fler arkeologer lägger upp länkar till texter, eller t o m texterna själva, på sina profiler på Academia.edu – det går att söka på keywords.

    Problemet är att många texter skulle vi vilja lägga ut, men får inte eftersom tidskrifterna har copyright. Ett av de värsta hoten mot fri och kreativ forskning i min mening. I de flesta fall har forskningen bekostats av skattemedel och skattebefriade stiftelser och det är märkligt att ägandet ligger i händerna på utgivare helt plötsligt. Inte grundinformationen såklart, men det blir svårt att sprida den.

    Den här artikeln av Jan-Peder Lamm om korsornerade fibulor och Uppåkra kanske är av intresse:
    http://fornvannen.se/pdf/2000talet/2001_187.pdf

    • Tackar för tipset på fibulan.

      Synd att arkeologin inte är indexerad artikelmässigt påsamma sätt som naturvetenskapen då. Begriper inte varför inte Fornvännen inte kan finnas med i system som Libhub.

    • I fysikvetenskaperna (och säkert andra naturvetenskaper, men de vet jag mindre om) är det numera allmän praxis att artiklar läggs upp på preprint-servrar, företrädesvis arXiv, samtidigt som de skickas till tidskrift för eventuell publicering. Vad jag vet tillåter samtliga tidskrifter av vikt detta. Nature och/eller Science var de som stod emot längst, men även de tillät publicering av förtryck på arXiv efter att artikeln accepterats. Jag tror att även de numera tillåter att artiklar läggs upp redan när det skickas in för första påseende. (Däremot får man inte lägga upp den färdiga pdf som tidskriften producerar, men man får uppdatera sin egen text så att den innehållsmässigt och med avseende på figurer är identisk med den publicerade versionen.) Kanske vore detta något även för de humanistiska vetenskaperna att ta efter?

      • För mig personligen handlar det bara om att jag anno 2011 förväntar mig att som student med access till de flesta stora vetenskapliga tidsskrifterna via proxylogin även borde kunna nå all humaniora via en och samma tjänst (libhub). Jag gillar inte att behöva gå in på enskilda databaser och leta runt där – egalt om de är open access eller köpe.

  4. En försiktig marginell kommentar till näst sista stycket i huvudartikeln härovan:
    Lika väl som kunskapen och teorierna runt ”kristnandet” genom nutida forskning har ändrats, sedan jag i svenska folkskolan i slutet av 50-talet fick mig itutat den gängse historien om Ansgar och Birka och hela det köret, lika väl så är jag oerhört misstänksam mot hela köret om ”Asatro”…
    D.v.s. har det konceptet någonsin egentligen existerat i den form och under de omständigheter som samma gamla mossiga strorsvenska historieuppfattning ville göra gällande, när vi som idag är gravt medelålders gick i skolan på 50- och 60-talet?
    Jag tror kanppast det…och vill i smmanahanget sträcka mig ännu längre och ansluta till Arvid Hellströms undran huruvida inte ”Asatron” är en pastisch på ”Kristenheten”
    med vänlig hälsning
    kjell karlsson

  5. Ja, öppna dörrar är det. Att Ansgar och Rimbert var politiker och instrument för frankisk imperieambitioner framhölls ju redan av Lauritz Weibull. Om de komplicerade och intrikata jurudiska finesser och svager som Ansgar och Rimbert hade att brottas med har ju utretts av Henrik Janson i olika sammanhang, bl.a. i artikeln ”Var verkligen Ansgar Sveriges apostel?” (2000 http://libris.kb.se/bib/8853967) vilket ju Winroth borde känna till. Stor är ju inte den forskningen på detta område precis.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s