Den här är min och den får du inte!

Min skafthålsyxa från senneolitisk tid. Hittad i Biskopskulla socken i Uppland i början av 1900talet av min farfar eller farfars far. En släktklenod som betyder mycket för mig då det är en av få saker jag har i min ägo från den sidan av släkten. Jag gillar den även för dess estetik och dess historia. Ge upp den till ett museum? För att citera en viss jänkare om vad jag tänker när folk tycker det. From My Cold, Dead Hands. Jag skulle aldrig ge upp ägandet av denna, men gärna låta forskare få titta på den om de önskade.

Nu tänker jag uppröra vissa personer medvetet genom att säga att jag inte alls tycker det är självklart att arkeologiska artefakter i privat ägo är fel eller vetenskapligt förkastligt. Det råder liksom en helig vänsterideologisk dogm i antikvariatiska kretsar som jag aldrig helt har köpt. Den lyder som så att privat ägo av artefakter = illa för mänskligheten och offentligt ägo = bra för mänskligheten.

Missförstå mig rätt nu. Jag tycker absolut inte alls om när hela gravfält för evigt går förlorat för privata samlingar. Verkligen inte alls. Det sker massor av skit när arkeologiska artefakter plundras som är på alla sätt förkastligt. Det är fel och måste bekämpas.

Men jag ser på det så här istället: Jag tycker att alla som har en privat samling eller bara ett enstaka objekt alltid ska vara beredd att låta forskare få studera det man har – och ovillkorligen så kostnadsfritt men med ersättning för ev utgifter som det skulle innebära.

Jag tycker inte att principen med privat ägo är fel moraliskt. Det gör jag inte av ideologiska skäl, utan för att det finns väldigt lite som säger att det offentliga ägandet av föremål kommer mänskligheten till mer gagn. Faktum är ju att något i storleksordningen av 99% av alla arkeologiska fynd som gjorts ligger undanstoppade i magasin och får aldrig se dagsljuset mer än när forskare plockar fram dem för studier. Folk i gemen får inte se dem. Inte ens om de ber om att få se dem brukar det ges tillstånd.

Varför ska man då öht ha en princip om upplåta allt man hittat till museer och universitet så som vissa faktiskt tycker? Räcker väl gott och väl med att man låter dem få kortlåna det man har vid behov.

Privata samlare, om de slapp skämmas och istället uppmuntrades, skulle ju säkert bjussa mer på vad de har för folk. Just nu gäller förvisso bara inlämningsplikt för ädelmetaller och liknande, men man möts av ogillande om man tycker att man har rätt att behålla en fin artefakt av andra slag med, som man eller någon i släkten hittat och det avskrämmer säkert många från att öht säga något.

Det borde gälla även ädelmetaller att man ska ha rätt att äga dem. Hittar jag ett fint mynt borde jag har skyldighet att låta forskare få titta på det och dokumentera dess existens, sen åter få det i min ägo utan tjafs. Visst finns det praktiska problem att lösa med detta, men det skulle rimligen uppmuntra massor av privata samlare att visa upp vad de har. Något säger mig att om t ex gotlänningarna började visa upp vad de har till manns gömda i hemma i byrålådorna så skulle vi nog få ovärderliga nya kunskaper om forntiden där. Det sägs ju att var och varannan gute har hittat föremål som de sedemera gömt undan pga lagarna. Dels för att de blir av med föremålet, dels för att de riskerar få en utgrävning på sin tomt om de hittade föremålet där – något jag vet av personliga erfarenheter att de flesta gutar är riktigt ogillande mot. Och jag förstår dem. Du gräver på din tomt för att bygga något. Silvermynt hittas och vips ska arkeologer få tid och evighet på sig att gräva där, kanske t om förvägra dig rätten att fortsätta med ditt bygge så som du ville ha det. Jag kan förstå att det finns hyllmetrar med berättelser från gutar som snabbt gömt eller plockat väck fynd av arkeologisk karaktär – för forskningen ställer ofta till det för individen. Det ekonomiska intresset hos individen som inte har statens resurser måste tas hänsyn till mer än det gör idag.

Det vore enklare med ett annat system än det här förmyndande som berövar individer rättigheter som nu råder. Systemet vi har nu gör att folk gömmer och förstör saker medvetet – bara en fåne kan säga att det är bra.

Annonser

One thought on “Den här är min och den får du inte!

  1. Visst skulle systemet behöva ses över, med bättre ersättning och större öppenhet. Kanske man skulle ha någon sorts amnesti för gamla fynd.
    Men att helt släppa fältet fritt skulle bli katastrofalt. Eller tror du folk skulle nöja sig med någon enstaka artefakt att lämna vidare till sina barn? Snarare skulle de åka ut och rafsa ihop föremål att prångla ut via auktionssajter. Visst skulle en hel del ”skatter” komma fram, men man skulle förlora hela sammanhanget, vilket samhälle som föremålen fanns i, som bara tidsödande arkeologiska undersökningar kan komma fram till.
    Visst ligger största delen av samlingarna undanstoppade, men det görs mycket arbete för att man ska kunna söka i samlingarna via nätet, med bilder på föremålen. Se sajten Digitalt Museum: http://www.digitaltmuseum.se/

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s