Kontrafaktisk historia och kristendomen

En del tycker det är meningslöst, andra gillar att låta fantasin glida iväg. Jag talar om sk alternativhistoria (kontrafaktisk historia). Dvs “tänk om detta hade hänt istället”-berättelser. Jag har själv läst massor av romaner i genren som försöker bygga upp förklaringar på hur tidslinjen hade kunnat utvecklats om man ändrar en sak i historien. I Stephen Baxters ”Stone Spring”möter vi en stam som lever på landmassorna mellan England och kontinenten under stenåldern. En rad händelser och ökade översvämningar får dem att bygga en vall mot det stigande vattnet. En vall som gör att allt ändras i historien. Genom att Storbritannien aldrig isoleras från kontinenten föds ett nytt rike som hindrar och ändrar all känd utveckling i kontinental-europa och tar det till nya banor. En slags ”vad hade hänt om Atlantis inte sjunkit”-berättelse. Där ”Atlantis” bara helt enkelt är en ovanligt progressiv fiskestam på Doggers land som i verkligheten försvann i vågorna.Jag väntar på den förlösande fortsättningen i del två och tre som jag inte läst ännu.

Det vetenskapliga värdet av dessa alternativhistoriska analyser skulle jag vilja säga ändå är rätt så stora trots att de är spekulation, om de görs ordentligt och att man tar hänsyn till alla kända variabler så kan man nog förstå samtiden bättre än man annars kan. Det kräver dock sin man/kvinna och oftast kan man som någorlunda historiskt bevandrad hitta luckor där saker har tagits för givet som inte borde tas för givet.

Vad kan man ta för givet då? Ja följande arkeologiska exempel är lite av en klassiker som stärkt med ett gott argument: Mycket tyder på att om du har en grupp människor i ett jägar-fångst-samhälle så kommer de, om de blir för många för att jakten skall kunna livnära dem utveckla jordbruksteknik så småningom. Det faktum att jordbruksteknik verkar ha utvecklats på oberoende platser på Jorden, och inte bara genom spridning (som givetvis är den viktigaste faktorn) tyder på att vissa saker är ganska oundvikliga bara människan når en viss nivå samhällsmässigt, där behovet av en viss lösning dyker upp.

Detta gäller till synes många stora upptäckter och teknologiska framsteg kring arkitektur, ingenjörskonst, teknik. Men inte nödvändigtvis samhällsmässiga förändringar har jag märkt – vilket gör att Marxismen i princip i grund hade fel i sina förutsägelser. Sociala orättvisor leder inte nödvändigtvis till revolution tex. Sverige är ett bra exempel på det. Orättvisorna kan fortgå tills teknologiska och ekonomiska aspekter ändras så att orättvisan suddas ut istället. Dvs det går inte att förutse samhällelig utveckling på samma sätt som man kan förutse annat.

Det gör att jag i stort ifrågasätter det första jag skrev också. Måste jordbruk utvecklas bara för att det blir konkurrens om jaktmaten? Jag tror inte det. Inte ens en så grundläggand sak som tas för givet måste nog ske. Fler varianter kan säkert dyka upp. Migration. Krig. Befolkningskontroll… inte minst. Ovanligare, men säkert troligt.

Så, vad händer då om vi plockar bort kristendomen ur historien? Denna religion med 2 miljarder anhängare och ett finger med i alla händelser i västvärlden de senaste 2000 åren och därtill något som påverkat alla oss innanför dess sfär. Från ateist, till jude, till muslim, till buddhist till hedning är vi alla enormt påverkade av religionens lära, personer, inrättningar, agerande och traditioner. Tro inget annat.

Kommer t ex slaveriet försvinna? Kommer vi öht få kolonisationen som på gott och ont gav Europa det ekonomiska välstånd det behövde för sin utveckling? Jag vet inte. Det skulle säkert kunna ske, men ingen kan säga hur lång tid det skall ta om man ser till utvecklingen innan kristendomen som förvisso var effektiv på det filosofiska planet, men inte vad gäller mänskliga rättigheter tex. Med kristendomen blev handel i Nord och västeuropa mycket viktigare än plundring för ekonomierna tex. I princip försvinner de vikingatida plundringstågen helt och hållet med kristendomen. Orsak – verkan? Jag vet inte, samtidigt förbättras också borgbygget i kristna länder, som givetvis är viktigt det med för att vikingarna skall tröttna – men de tröttnar fortfarande samtidigt som de kristnas. Det är svårt att blunda för sambandet.

Skulle vi haft Europas ekonomiska konkurrensbaserade välstånd öht utan kristendomen eller hade vi fortsatt varit en del av den romerska periferins imperium som jordbruksslavar? Och utan det, skulle vi ha haft den vetenskapliga revolutionen och industrialismen och de individuella friheterna som möjliggör forskningsframsteg? Rikedom är bra för utveckling. Rikedom, problem och konkurrens tillsammans är givetvis ännu bättre. En helig triangel för att driva på utveckling kan man säga.

För mig blir kristendomens invävda natur i precis allting en allt för stor variabel att bara plocka väck då som diskuterats här i tidigare bloggposter. För all del, blunda för alla positiva aspekter den lett till om du vill och fokusera helt på negativa saker med religionen om du nu är envis på den punkten. Det hjälper dock föga.

Historien visar oss hyllmetrar med positiva framsteg som ett direkt resultat av rent negativa händelser. Dvs de negativa driver på utvecklingen mot positiva ting. Vi vet ju att FN och deras definierade mänskliga rättigheter t ex aldrig hade existerat så som de ser ut idag utan hemskheterna i ww2. Vi kan förvisso spekulera om att ett FN och globala principer hade kunnat funnits ändå, men inte mycket alls tyder på det. Det är ur skärselden av krigets alla grymma illdåd  och förintelsen som behovet föddes nämligen. Därom tvistar inte de lärde.

Hade den sekulära humanismen existerat utan ett religiöst äldre dito? Troligen inte. Det är lätt att se den kristna kyrkan som en alenarådande otrevlig insitution som t ex legitimerade Spaniens och Portugals kolonisationspolitik. (Fast de hade kolonierat ändå. Det var inte kyrkan som sa åt dem att kolonisera. De bara var med på ett hörn och bestämde bara vem som skulle få vad. Inledningsvis.).

Samma kyrka skapade också titeln “Protectoría de indios” för att indianernas rättigheter skulle bevakas av kyrkan mot de världsliga totalt samveteslösa intressena. Samma kyrka låg också bakom de första stora abolitionistpersonligheterna (läs hela länken!) som arbetade mot slaveriet som tidigare kulturer, både de vid medelhavet och de i norra Europa tog som självklart och bara på mycket liten nivå ifrågasatte.

Inget är svartvitt i frågan – mer än att ur gott och ont föds ofta godare ting. Endast det naiva barnet i oss kan tro att man kan plocka bort allt det tråkiga som hänt ur sitt liv och pga det må bättre idag. Det funkar liksom inte så.

Plocka bort en så enorm sak som kristendomen (skit samma om du ser den som helt god eller ond eller ett mellanting med positiva och negativa aspekter så som jag) ur historien och vi kan bara vara säker på en sak: Inget hade varit det minsta likt idag eftersom vi vet hur enormt mycket som religionen är en del i sitt arv av på något sätt idag. En del hade kanske kunnat vara bättre, men jag är lika säker på att lika mycket hade varit sämre.

Nästa bloggpost i samma tema som jag tänker skriva om så småningom blir om kristendomens arv. Det måste utredas ordentligt för många har där en svartvit syn utan dess like. Både kristna och ateister.

2 thoughts on “Kontrafaktisk historia och kristendomen

  1. Man kan säkert inte säga att upptäckten av jordbruket var oundviklig, men som all kunskap så låg den där och väntade på att bli upptäckt.
    Om tillräckligt intelligenta varelser ofta rör sig en på en plats där ätbara växter eller frukter växer, så är ju sannolikheten dock stor att någon tillslut inser vissa samband.
    En tillfällighet antagligen och det tog säkert hur många år som helst att nå dit, men förutsättningarna fanns och därmed uppenbarligen en tillräckligt hög sannolikhetsgrad.
    Därifrån blir väl ändå utvecklingen mera logisk och förutsägbar.
    Människor kunde producera för första gången och byar och samhällen kunde växa upp.
    Kulturen formades efter dom nya förutsättningarna, makt och kontroll blev viktigt.
    Religionen blev ett instrument för detta och utmanare till makten påstod sig säkert ha en bättre eller mer sann religion att erbjuda.
    Genom historien har alla makthavare använt gud och religionen för att förhindra folk att tänka självständigt och även utmanarna eller ”frihetskämparna” har använt sin variant av den för att kontrollera sina efterföljare, eller i vissa fall sett till att själva bli til någon slags gudar i folkets ögon.
    Det som ändå verkar gemensamt är att religionen har varit anpassad till dom rådande produktionsförhållandena och kanske kan den egentligen mest ses som en del av administrationen.
    När nya tekniska möjligheter skapat nya krafter i samhället har deras religösa ideer tillslut tagit över och så har det rullat på.
    Därför tror jag, att även om man kunde tagit bort kristendomen, så hade något annat fyllt tomrummet och om det skulle överlevt hade det antagligen varit såpass pragmatiskt att utvecklingen ändå följt en liknande bana.
    Det tror jag därför att jag tror att teknikens utveckling är historiens röda tråd och att mänskliga ideer föds och förändras i takt med den, under mycket gap, skrik och vapenskrammel, men iallafall.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s