Religioner är inte alls på väg att dö ut, tyvärr

Det cirkulerar en nyhet i etern nu i dagarna om att forskare har upptäckt en matematisk modell som helt enkelt leder till slutsatsen att religioner i vissa länder håller på att dö ut.

Jag är inte sociolog eller matematiker. Kanske egentligen inte kompetent nog att ifrågasätta de sociologiska och statistiska kalkyler som denna modell bygger på. Däremot är jag uppenbarligen fullt kapabel att hitta källkritiska fel med den ändå. T ex är det en matematisk modell, dvs den är inte bättre än sina variabler. Och eftersom kunskap om alla variabler som påverkar ett fenomen i princip är omöjligt i annat än små slutna system kan man bara instinktivt med stor trygghet ifrågasätta variabel-exaktheten vad gäller en sociologisk modell är allt annat än god. Det är svårt nog med goda modeller i naturvetenskap – i humaniora och samhälle bör man nog akta sig för att göra för stort väsen av dem.

Jag ser också framförallt ett problem i kunskaper om framtida förändringar av systemet. Vi vet inte vilka situationer som dyker upp i morgon som ändrar folks uppfattning i endera riktning – vi kan däremot säga med säkerhet att förändringar kommer att dyka upp.

Därtill kan vi också lägga till en tredje källkritisk statistisk variabel: Sådana här undersökningar lider alltid av att vara begränsade till ett  statistiskt underlag. Att folk som deltar i undersökningen verkligen är representativa, att de faktiskt svarar ärligt, eller förstår (vilket de i religionsfrågor typiskt inte gör).

Jag har aldrig varit speciellt imponerad över kalkyler inom sociologi-statistik och är inte det nu heller med andra ord. Det är helt enkelt för mycket som är osäkert och för mycket som är komplext för att matematiska modeller ska bli annat än extrema förenklingar.

Men det stora problemet ligger ju kring hur man formulerar sig i förhållande till begreppet religion. Det man gör i undersökningen är ju att ställa fråg hur folk själva anser sig förhålla sig till en religion. ”Ser du dig som religiös”.

Jag har under mina nät-år fört debatt med åtskilliga extremfundamentalister som vägrar kalla sig religiösa. De ser på begreppet ”religion” som något nedlåtande och att den sekulära vetenskapsvärlden på inga vägar beskriver något mer verkligt än deras tro gör. Således vägrar de kalla sig religiösa. Ett liknande fenomen återfinns hos många liberaltroende. Folk som säger att ”de tror på högre makter, men inte på någon religion”. De kan även i en hel del fall säga att ”jag tror på Jesus, men inte nödvändigtvis så som någon kyrka definierar, alltså tror jag inte på någon religion”.

Det är en veritabel djungel av folk där ute med trotsiga attityder till begreppet religion som exkluderas från en allt för ytlig kvalitativ undersökning där man litar på att folks svar är ärliga och korrekta.

Förutom dessa teoretiska källkritiska varibler kan man även jämföra med andra fakta om de länder som var med på listan över länder som håller på att bli av med religioner. Ett land som Nederländerna tex, vida känt som ett liberalt sekulärt land har två faktorer som påverkar påståendet om det som ett land där religioner håller på att dö ut.

Dels har det precis som många andra länder i västeuropa genom den moderna historien haft ansenlig immigration av muslimer, aktivt troende sådana som inte nödvändigtvis är snabba eller ivriga att svara ärligt på undersökningar om sin tro (och så länge de finns kvar så finns det religion). Och dels då det faktum att den politiska demografin visar något helt annat än matematiken – nämligen att holländarna idag uppenbarligen är lite mindre sekulära och liberala än klischén säger. Landets politiska partier utgörs av 3 uttalat kristna partier på ca 20% av rösterna, ett högerkonservativt parti på 15% och ett socialdemokratiskt med rötter i också ett kristet parti. Partier som tar makt från de klassiska liberalerna. Holland genomsyras av betydligt mer religion i det politiska sfären än Sverige.

Den politiska demografin för Holland visar på ett folk med växande värdekonservativ syn. Och konservativ syn i västeuropeiska länder innebär synsätt som att man har sin korrekta religiösa hemvist i kristendom.

Jag har inte tittat på övriga länder i undersökningen. Det kan säkert variera hur det ser ut där. Men i regel genomsyras hela Europa av växande värdekonservatism, ökande muslimsk befolkning och inte minst det faktum att sociologi funkar taskigt källkritiskt att förenkla till matematiska modeller – gäller universellt.

Jag är alltså oerhört skeptisk till att religioner håller på dö ut någonstans. Tyvärr.

DN Lindenfors Pharyngula BBC Originalartikeln Dagen

7 thoughts on “Religioner är inte alls på väg att dö ut, tyvärr

    • Patrik: Eftersom jag precis sa att matematiska modeller på sociologiska fenomen inte funkar speciellt bra så vore väl det rätt märkligt om jag då gjorde en egen kalkyl. Förövrigt inget jag har tid med liksom. Skulle ju ta månader av slit och ignoreras av alla.😀

  1. Va? Man kan ju bli refererad till av BBC och allt.

    (Du har för övrigt just dissat hela vårt center: Centrum för evolutionär kulturforskning. Själva grundantagandet här är att det faktiskt går att modellera spridandet av till exempel idéer på samma sätt som det går att modellera spridandet av vad som helst annat. Men för att kasta hela projektet överbord krävs det nog lite mer fundamental kritik. Dock var den här religionsstudien inget vidare alls.

    Det här argumentet: ”Det är helt enkelt för mycket som är osäkert och för mycket som är komplext för att matematiska modeller ska bli annat än extrema förenklingar” används med förkärlek av kreationister och klimatskeptiker, så var försiktig med det.)

    • Patrik: Evolutionär kulturforskning? Dvs att kulturer evolverar enligt fasta regler och principer precis som liv? Förstår jag dig rätt i att det är det som du menar?

      Har ni ett helt centrum för att påstå detta kan jag bara beklaga sorgen. Men vi kan ju se till att jag förstår dig rätt innan jag kommenterar det mer.

      Varför tar du upp exempel kring naturvetenskap (kreationism, klimatskeptiker-invändandet)? Jag säger ju specifikt och tydligt att jag kritiserar användandet inom sociologi/samhälle. Inom natur går det bra, även om det är svårt där med ibland.

  2. http://www.intercult.su.se

    Innan man undersökt frågan ska man inte påstå att det är omöjligt. Gammal god vetenskaplig princip.

    Det finns ingen principiell skillnad mellan att påstå att liv är för komplicerat för att modellera/förstå och att påstå att kultur är för komplicerat för att modellera/förstå. Det är ett lika dåligt argument i båda fallen. Exakt lika dåligt, faktiskt.

    • Patrik: Jag läser på sidan att man strävar efter att kunna modellera efter matematiska principer. Gott så, då vet man iaf om att det inte går på allt bara så där. Därav ordet ”strävar”. Inget fel med det, det är en bra princip att sträva.

      Problemet med att modellera kultur enligt matematik och att den inte går att jämföra med biologi är den subjektiva aspekten – hur folk uppfattar/upplever något är något helt annat än den objektiva variabeln kring hur ett drag utvecklas i biologisk evolution.

      Det är därför som matematiken inte fungerar i det här fallet. Man har variabeln ”uppfattar du dig som religiös”. Det är inte samma sak som ”är jag religiös” vilket den påstår i sin slutsats då den påstår sig kunna redogöra för hur folk är religiösa. Med andra ord och med tämligen enkla källkritiska aspekter har vi ett problem med modellen i sin grund.

      Som en som i skrivandes stund jobbar med en tvärvetenskaplig uppsats vet jag mer än väl kring hur svårt det är att integrera humaniorans kvalitativa studier av det subjektiva och naturvetenskapens kvantitativa av det objektiva. Man kan bara sträva – men källkritiksproblem ligger över en som en demon.

      Lägg där till allt jag skrev om andra variabler som tyder på annat än vad modellen kommer fram till (tex att religiösa partier växer) och något stämmer inte uppenbarligen med modellen eller hur?

  3. (Måste vara med familjen också…)

    Kultur är många saker, enbart en del av dem är subjektiva. Det finns till exempel beteenden, prylar och överenskommelser som går att studera alldeles utmärkt. Vad gäller religionsstudien så är den inte min, men är man verkligen intresserad av att studera religiositet så får man, enligt min åsikt, bryta isär fenomenet i sina beståndsdelar. Modellen som jag bloggade om var otillfredsställande, vilket jag hoppades framgick av min bloggpostning, men ändå ett försök i rätt riktning. Modeller är av nödvändighet förenklande, annars blir de meningslösa. Karta och verklighet, du vet. Men att bara hävda ett ”för komplext” är inte … bra?

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s