Geologi & Kreationism: Läran om stratigrafi (del 1)

Som redan tidigare påvisat av mig så fungerar absolut dateringsteknik (dvs datering med isotoper) bra och de kreationistiska påståendena kring dess brister är en blandning av okunskap, lögner, förnekelse och pur ovilja att ta till sig hur det går till. De flesta vill helt enkelt inte riktigt ta till sig den vetenskapliga sidan eftersom de åldersperspektiv som öppnas inte fungerar för en kreationist.

Övriga dateringstekniker kallas relativa dateringstekniker och brukar ansättas ännu hårdare av kreationister i tron att dessa enligt dem är sämre. Den relativa dateringsteknik som ansätts allra hårdas är utan tvekan stratigrafi. Således tänkte jag diskutera hur den fungerar och besvara kritiken i ett par bloggposter. Stratigrafi är alltså läran om lagerföljder. Hur man kan studera, dokumentera och analysera lager i marken. Denna post ska handla om grunderna.

Det är nämligen så att oavsett om det handlar om mänskligt skräp som slängs på marken, löv som multnar, sjöbottnar som byggs på, flodbottnar som byggs på, ökensand som bygger sanddyner eller bara berggrund som vittrar så är det en fråga som handlar om stratigrafi. Detta gäller lösa sediment (jord, grus, dy, lera, sand osv), men även sediment som stelnat till sandsten eller kalksten.

Helt enkelt att om man gör en genomskärning av marken eller det sedimentära berget för att se hur denna genomskärning ser ut.

Det visar sig nämligen att denna genomskärning ofta kan visa vad som har hänt på platsen. Dvs ett lerlager här och ett sandlager här säger något om processerna som skett där (något jag ska ta upp i en nästa post om sediment som ska handla om kreationisternas påståenden om Noas Flod).

Du kan tex om vi diskuterar lösa sediment se hur översta lagret av marken ser ut, följt av nästa lager och ända ner till berggrunden. Ofta kan man göra detta med att göra en borrkärna, så behövs inget större ingrepp.

Det följer alltid vissa mönster som påvisar för det tränade ögat vad som skett. Man kan tex se ifall det tidigare växte andra växter på platsen, eller om det låg en sjö där. Det går att avläsa viken sorts klimat det var, hur mycket som växte där. Allt utifrån att studera sedimenten och vad de innehåller för saker (pollen, kornstorlek osv).

Man kan framförallt alltid om man har en stratigrafisk sekvens se en relativ ålder. Dvs vad som är yngst och vad som är äldst. I regel kan du inte se hur gammalt det är med att bara titta på skärningen, du behöver isåfall antingen hitta ett ledfossil, en speciell växtsort eller ta en absolut datering på något i skärningen. Men i regel är det alltså den relativa åldern man använder stratigrafi till. Vilken del av skärningen som är äldst. Och det är alltid det som avsattes allra först, dvs det som i en orört sediment ligger underst. Inget märkligt med det – vem som helst begriper att om saker sakta deponeras som hamnar det äldsta tillslut under något annat.

Men hur vet man vad som är äldst helt säkert?

Det som är underst är äldst. Nästan alltid. Undantaget från detta är ifall sedimentet antingen har rörts om eller genom tektonik förflyttats. Himalaya tex består av sedimentära bergarter. Gammal havsbotten som tryckts upp. Det finns inget ”urberg” där, utan allt är sediment. Där ligger en hel del sediment upp och ner tom. Det här är liksom inget som geologerna inte tar hänsyn till eller inte ser. Det här blir i regel mest ett problem när man alltså tittar på förstenade sediment. Först då kan en stratigrafisk sekvens kastas upp och ner. Innan dess så skulle det lösa sedimentet bara röras om.

Att avläsa ordningen i ett orört sediment är inte så svårt. Om du häller ut en näve jord i vatten så kommer småstenar först sjunka till botten. Sen lite större grus, sen sand, sen silt och sist lera som är allra mest finkorningt. Detta är den enkla sekvensen för sediment avsatta i vatten. I regel är alla sediment geologer jobbar med avsatta i just vatten. Det innebär att man får en sekvens med grövre partiklar i bottnen och finare överst. De finare tar längre tid på sig att sjunka i vattnet. Endast rörelser kan till viss marginell del ändra på detta. Men även rörelser syns.

Men då vet ni ju inte vad som är äldst. Ni erkänner ju att det kan vara oordning i sedimentet.

Det inte bara kan vara oordning i sedimentet och stratigrafin, det är det faktiskt väldigt ofta. Därför har man något som kallas ”way up”-indikatorer. Små saker som visar vad som var upp och vad som var ner en gång i tiden innan sedimentet kastades omkull.

För lösa sediment finns tyvärr ingen sådan metod. Lösa sediment som har rörts om så att inga storlekssekvenser finns används således inte för relativ datering. Men för fasta som inte rörts om innan de stelnade går det utmärkt. Ex på way up-indikatorer är tex hur det i hålrum inne i fossil avsatts sediment. De avsätts inne i det som var botten på fossilet. En annan indikator är att vissa sorters fossil beter sig på ett visst sätt i sedimentet. Vissa masksorter på havsbotten rör sig alltid horisontellt, andra alltid vertikalt. Genom spåren av dessa kan man alltså visa vad som var upp och ner i sedimentet från början.

Men om det ligger tex ett fossil som skär igenom flera olika lager, hur kan man då datera vilket lager fossilet hör hemma i?

Det här är för det första lite av ett missförstånd. Om ett större fossil skär igenom flera lager, så förstår man att något rörde om sedimentet innan det stelnade. Det syns alltid tydligt för lagren är då alltid utan ordentliga lagergränser. Men om fossilen ligger snyggt i sina respektive lager så syns det också. Lager är inte direkt osynliga saker. Så man kan se skillnaden. Skulle det vara otydligt så används det heller aldrig som argument för något.

Ett fossil som skär igenom flera olika lager kommer inte heller bli föremål för en säker åldersbestämning. Då letar forskaren bara vidare eller avskriver platsens duglighet för relativ datering.

Men jag fattar inte, vad använder man då metoden till för någon sorts datering?

Jo nu får du tänka horisontellt istället för vertikalt. Tänk dig ett tydligt lager av röd sandsten som ligger mellan två lager av lersten. Något som var en öken en gång i tiden. Om du kan följa detta lager på ett plan, så kan du följa lagrets utbredning även om det är borteroderat. På så sätt kan du tex datera ett fossil som ligger i lagret, med hjälp av en datering som gjorts i motsvarande lager på en annan plats. Man gör en sk korrelation. Det är det som är den relativa dateringen alltså. Att man kan identifiera ett lager och följa dess utbredning. Det här är inte alltid helt lätt att lära sig se. Det är därför som det tar 5 års grund och mastersstudier + 4 års doktorsstudier i sedimentologi innan man vågar säga att man är expert på det där och är säker på sin sak och faktiskt arbetar med dateringar och får resultat publicerade.

Allt går inte att bli expert på genom att läsa på hemsidor, även om många tror det idag. Så den som tror att den kan läsa sig till allt om hur sediment avsätts och hur man kan se way up-indicatorer från texter från nätet får jag nog göra rätt så besviken. Det här en sak som man i princip måste vara många arbetstimmar ute i fält för att lära sig. Och då först efter att man har åratal av teoretiska och laborativa studier innanför västen.

Stratigrafisk korrelation på genomskärning gjord av ett oljebolag. Se hur olika tjocka samma lager kan vara på olika platser (varje stapel är alltså en plats). En teknik som används hela tiden för att hitta olje-lager tex. Man kan se hur ett lager bör fortsätta på en annan plats, trots ett avbrott mellan. Fungerar bevisligen utmärkt eftersom vi har bensin i våra bilar eller hur.

Ett annat exempel på korrelation är ask-lager från vulkaner och kometnedslag. Dessa kan synas tydligt över enorma sträckor. Tex syns askan från nedlaget som dödade dinosaurierna på många platser på jorden. Då kan man korrelera dessa lager.

Uppdatering: Blev uppmärksammad om den här humoristiska men suveränt informativa filmen om några fler way up-indikatorer.

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s