GFAJ-1

Jag ska inte försöka mig på att sammanfatta vetenskapen bakom arsenikbakterien GFAJ-1 eftersom jag inte är mikrobiolog (även om jag råkar ha satt in mig lite i hur just bakterier fungerar sen tidigare). Men jag kan kanske sprida lite ljus i mörkret trots det. För vad är det som är så häftigt med arsenikbakterien? Så häftigt att det luktar ett framtida Nobelpris lång väg för ledaren i forskarteamet Felisa Wolfe-Simon?

Det har inte så mycket att göra med att den respirerar (äter/andas) arsenik, så som svensk media har svamlat till det. Läser man dess artiklar begriper man verkligen inget av vad som är så viktigt.

Det finns faktiskt gott om studier av bakterier som respirerar arsenik sen innan. Nej det har med det otroliga faktum att bakterien består av arsenik i sitt DNA (delvis). Vilket ingen annan känd livsform gör på jorden. Allt liv (DNA) på jorden består av en fast uppsättning identiska grundämnen. Detta är den första avvikaren någonsin.

Arsenik då, som t om är giftigt för de flesta livsformer vilket gör det hela ännu märkligare. Rättare sagt är det så att bakterien i fråga anpassade sig rakt framför ögonen på forskarteamet. Bytte ut fosfor mot arsenik. Eller som står så finurligt i NYT:

“It’s like if you or I morphed into fully functioning cyborgs after being thrown into a room of electronic scrap with nothing to eat,”

Det intressanta med detta är att det visar oss att liv inte alls kräver specifika saker för att kunna existera och att det har en större förmåga att evolvera än vi kände till. När vi nu ser och kan bevisa att liv kan byggas upp med arsenik så öppnas porten för fler teoretiska möjligheter som ersättande byggstenar (klassikern kisel tex). Vi vet fortfarande inte något om fler ämnen än arsenik, men genast så blir det mycket mer än bara lösa spekulationer när man låter tanken glida iväg kring olika ämnen.

Helt plötsligt behöver vi inte alls förutsätta att liv måste ha en specifik miljö – en sk ”habitatzon” med kemikalie X och temperatur Y i universum för att kunna fungera, ens optimalt. Och det är det som gör det så intressant. Genast kan det vara så att vi t om har missat liv vid tidigare studier – eftersom vi inte letade efter rätt signaler.

Geologen i mig myser på tanken att liv på kemisk nivå fungerar så likt geologin. I geologin byter mineral ut grundämnen utifrån regler om kompabilitet (laddningar och jonradier). Kemi fungerar så här rent allmänt och liv är uppenbarligen inget undantag alls. Det är ofta tillgången som styr resultatet. Det som finns nyttjas.

”Phosphorus chains form the backbone of DNA and its chemical bonds, particularly in a molecule known as adenosine triphosphate, the principal means by which biological creatures store energy. “It’s like a little battery that carries chemical energy within cells,” said Dr. Scharf. So important are these “batteries,” Dr. Scharf said, that the temperature at which they break down, about 160 Celsius (320 Fahrenheit), is considered the high-temperature limit for life.” NYT

Byt ut fosfor mot ett tåligare ämne och en bakterie kan leva i en helt annan typ av miljö. Som sagt, smått oändliga möjligheter.

Vi har nu gått från en krävd uppsättning ämnen som behövs för DNA till ytterligare en bevisad. Två möjligheter är oändligt mycket mer än en möjlighet när vi talar om sånt här. Men framförallt som sagt är det dörren som detta öppnade som är det riktigt intressanta.

Science NYT NASA SvD Aftonbladet DN Metro

Annonser

2 thoughts on “GFAJ-1

    • Cecilia: Tackar. Hon har många invändningar som ju låter rimliga när man ser hennes argumentation och det ska bli kul att se vad det leder till. Jag vill ju givetvis se respons på kritiken innan jag försanthåller den. Det kan ju vara så att författarna inte har uttryckt vissa saker klart nog eller bara utelämnat det. Men däremot så är det ju tveklöst så att arseniken ifråga är borta, dvs den är inte i omkringliggande materia, vilket röntgen då visade – så någonstans är den iaf. Men visst, den är kanske inte inkorporerad i DNAt, och därmed har inget sensationellt skett.

      On a side note: Skulle gärna vilja ha en förklaring på vad hon åsyftar inledningsvis kring NASA och marsmeteoriten.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s