Det finns ingen kuk i kristen musik

…och det ska det inte finnas heller.

Religiös musik. Kan man uppskatta det som ateist? Jo det tycker jag allt. Men det är något som alltid handlar om att befinna sig på rätt sida av en mycket svårtydd gräns ifall det är frågan om bra religiös musik eller värdelös religiös musik. Själv uppskattar jag massor av äldre kristen musik tex. En del psalmer är rätt fina och massor av klassisk musik skriven till gudomligheter är också spektakulärt vacker. Och så är jag ett fan av sk ”old time music, mountain music och bluegrass” – som nästan alltid är djupt religiös. T om modern sådan kan vara ok – bara artisten är bra nog likt Dolly i denna tjusiga låt som nästan sjunger in lite gud i denna hedningen. Så jo, jag är ett levande bevis på att en ateist kan gilla religiös musik. Men det finns viktiga gränser när uppskattningen övergår i spykänslor och de måste förklaras.

Jag satt och tittade på SVT idag, en dokumentär om gamla rockband. En del av dem rockar rätt bra än idag, tex Ozzy, men de flesta av dem lider definitivt av ålderskrämpor. Det är nämligen så att ju äldre vi blir, desto mindre rock tenderar vi att bli. En pensionärsmusiker kan vara rockig, men i regel är han snarare ute efter annat än det han var ute efter som 20årig musiker. Pensionären kanske funderar på harmonier, ett bra ljud och att man får till alla saker precis som det ska vara enligt pappret. Det kretsar mer kring hantverksmässig perfektion än det gjorde när personen var ung.

Den 20årige rockern agerar nog i regel mer efter att få ut så mycket kuk den kan på scenen på bekostnad av felspelade toner.

Och det är ju just detta som är rock i sin grund. Kuk.

Detta är också en av anledningarna till att precis som pensionärer har svårt att rocka riktigt lika bra som 20åringar, så har religiösa det. Det finns väldigt väldigt väldigt lite kuk i en pingstvän. Oavsett hur mycket personen än klär sig i rockiga kläder, låter håret växa osv som är personen en antites till rock. Den ÄR rockens motsats på samma sätt som en taliban är den sekulariserade upplysningens motpol.

Man vet som lyssnare att den här personen inte är kuk. Inte på rätt sätt iaf. Det har liksom ingen som helst betydelse hur duktig den än är som musiker, den har inte rätt sorts trovärdighet i bagaget och i utstrålningen. Rock handlar om satan som knullar – det kunde ju t om de kristna identifiera en gång i tiden innan de själva försökte lägga beslag på rocken med allehanda stolpskott till band. Nej rock handlar aldrig om Jesus återkomst. Det kvittar fullständigt hur många gitarrer du lägger på en låt om Jesus, den rockar fortfarande inte så länge du inte låter Jesus smeka ett par jungfrueliga bröst samtidigt – och det händer ju som bekant aldrig. Nej i regel handlar all kristen pop/rock/hiphop om hur tjejer ska knipa samman innan bröllopsnatten och istället tänka på Jesus fram tills dess. Visst, det är ju sex det med, men på fel sätt – helt fel sätt.

Nej religiös musik gör sig inte på detta sättet helt enkelt. Den blir bara precis fånig när den försöker handla om hårda/tuffa saker. Religiös musik ska ge sig hän i just det religiösa spektrat istället. För att det är ju så att all bra musik måste tilltala känslor – och det finns fler känslor än de du har i skrevet, även om dessa kanske är att betrakta som de starkaste. Du har andra känslofunktioner i hjärnan som kan triggas. En klassiker är ju klassisk musik vs rock. De tilltalar inte samma känslor, men de kan tilltala samma personer väldigt mycket ändå. Det behöver inte alls vara så att de som gillar klassisk inte kan gilla rock lika mycket. De gillar bara inte det på samma sätt.

Där rocken talar till våra könsorgan och reptilhjärnor – hetta, lust, vrede, det stygga osv – så ska den religiösa (och klassiska) musiken tala till den halva som rör känslor av trygghet, tid, historia och de där svårdefinierade ”utomkroppsliga” andliga existensiella känslorna. Ja just de läskiga känslor som totalt förblindar de som är övertygade om att det finns en gudom. De som får folk att vagga runt som saglande dårar på väckelsemöte om de verkligen ger sig hän i dem.

Det är inte nödvändigtvis en dramatisk skillnad känslomässigt från de saker rocken berör i hjärnan, men de är det i sin skepnad och det är viktigt. Allt ligger ju i samma hjärna i slutändan – men kanalerna in och ut ska inte vara de samma.

En del kristna förstår inte detta hur mycket man än försöker diskutera det med dem. En del kristna vidhåller ju att det finns kristna band där ute som sjunger om satan och därmed så rockar dem. Det är dock inte riktigt så enkelt. Om du inte känner att bandet i fråga på något sätt är lite av en reinkarnation av något demoniskt ondskefullt, dvs står på satans sida – inte emot – och inte är könslösa änglar – så är det inte rock.

Givetvis är detta rätt så mer komplext än så här. En del rockband drar till med så djupgående seriösa kopplingar till religiös mytologi kring satan och helvetet att de istället går för långt. De känns inte längre onda – de känns istället som fjantig kitsch. Nej det gäller att hela tiden hålla det på rätt sida om ”cool”. Att inte gå för långt. Det ska handla mer om grabbar som spelar för att få ligga och dricka sprit, än grabbar som faktiskt går i satans svarta tempel varje fredag och offrar fladdermöss – för då blir det fanimig bara töntigt.

Det ska vara tufft, men inte overkill. Det är svårt nog att balansera och definiera det som rockar på riktigt som det är utan det religiösa inslaget därtill. Att blanda in kristendom i det gör det bara precis absurt och fånigt. Lite som att ha en svårkontrollerad eld och sen hälla mellanmjölk på den och tro att flamman finns kvar.

Det är svårt att definiera riktig rock – men det är som tur är rätt lätt att iaf definiera vad som inte är rock. Motsatser till något är ofta lättare att identifiera än ärkeexempel. Tack alla kristna töntar för att ni hjälpte musikvärlden med det iaf.

Eller allting lite mindre omständigt förklarat: Musik ska oavsett genre vara äkta och trovärdig.

2 thoughts on “Det finns ingen kuk i kristen musik

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s